Misstag/Missfall/Missbedömning

Jag har haft några missfall.
Det senaste hade jag nu i oktober.
Graviditeten var verkligen inte planerad, alls.
Men ibland blir det ju som det blir.
Och just för att jag fått missfall tidigare så började jag ju att oroa mig, inte glädja mig.
Oroade mig för hur det skulle bli med fyra barn, hur vi skulle hinna med, om vårat förhållande skulle klara det, vad folk skulle säga (idiotiskt, för egentligen bryr jag mig inte, faktiskt) och när(inte om) jag skulle blöda.

Den dagen då jag bestämde mig för att "let it all go" och faktiskt se fram emot det och njuta. Då, precis då, började jag blöda.
Och så gick det som det gick, och det gjorde ont. På alla plan. Så klart.

Denna gången var jag hemma en vecka. För det gjorde ont (mest fysiskt) och jag blödde mycket. Och jag ville ge MIG tid, pausa lite. Sedan var det tillbaka till vardagen igen.

Jag tror väl lite att jag förträngde det denna gången.
För jag kommer inte längre ihåg vilket datum jag var beräknad till.
Och jag kommer inte ihåg vilket datum jag fick missfall. Jag måste faktiskt tänka efter för att komma på vilken månad det var.

Jag tänker inte ens på det varje dag. Ibland går det flera dagar utan att jag ägnar det en tanke.
Men så t ex läser jag att en bekant skall få barn i juli. Och just precis när jag läser det så flimrar det till för mina ögon och jag känner ett hugg i magen.
SÅ ont! Och bara så där.
Det blir lite chockartat, ja inte att hon ska få barn, det är ju jätteroligt, men att det gör så ont...