Om två månader så sitter jag på mitt jobb igen, då är föräldraledigheten över, för alltid.
Det känns inte så värst roligt faktiskt.
Jag trivs ju egentligen med mitt jobb, men för tillfället så ges det inget utrymme att göra det som jag trivs bäst med. Vilket gör att det lockar inte, som det borde.
Kommer att åka kollektivt, vilket gör att jag blir borta ännu längre. Barnen är det ju inget synd om, dom är ju hemma med sin pappa, värsta lyxen. Men fatta vad synd om MIG! Gah!
Jodå, jag hade lätt kunnat tänka mig att "ta" hela föräldraledigheten. Men den är inte bara min. Snart är det M's tur att njuta och lida (hehehe).
Nu gäller det bara att inte tänka på det hela tiden, att det snart är över, utan ta vara på tiden.
På tal om det så är det sportlov nästa vecka, och stora tjejerna är här då. Helt underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar