Julen var härlig!
Alla var glada, nöjda, kanske lite förkylda, men framför allt var vi mätta...
Vi var bortbjudna tre dagar på raken, så vi slapp laga middag, härligt!
Och barnen var grymt nöjda med sina julklappar!
Räkan var nog mest nöjd med sitt headset till datorn som hon fick av sin bonuskusin, så nu skypar dom och spelar Minecraft tillsammans. Katten var nöjd med det mesta och gick och skrotade, rotade, öppnade, kikade, bläddrade och mös. Lillgrisen Älskade (med stort Ä) sina nya fina "partyskor", kramade dem när hon sov, och sin kassaapparat från Fisher Price (en sådan fanns till och med på dagis när jag var liten).
Året 2011 drar sig mot sitt slut. Och jag vet inte om det har varit ett speciellt bra år direkt. Jag har inte smått speciellt bra, alls. Vi hade inbrottet, vilket jag hade väldigt svårt att hantera, men rädslan har minskat nu. Semestern var härlig, Öland är inte fel! Men jag har inte umgåtts så mycket med mina/våra vänner, pga att jag varit så trött och mått så dåligt. Bättring på det!
2012 tror jag mer på. Hoppas på!
torsdag 29 december 2011
torsdag 22 december 2011
Liseberg med en 2,5-åring
Vi var på Liseberg igår, som sig bör innan jul. Men jag hade nästan glömt hur ljuvligt det är att vara där med en 2,5-åring.
Vilken ren och skär lycka. Och vilken kärlek hon gav till de gröna kaninerna! Jag hoppades att jag har kvar dom bilderna i mitt huvud för alltid.
Hur hon först, trevande och blygt tog sig fram, med stora ögon och tungan hängandes ur mun (som alltid när hon är osäker). Skrapandes med foten och väger fram och tillbaka. Och sedan, pang, så släpper det och det kramades, fnissades, petade och klappades så det bara visslade om det.
Allt medans vi andra bara mös och tittade på.
Vi åt även en god middag(tack svärmor!), nyrostade mandlar, åkte allt möjligt (och provsmakade allt möjligt). En riktigt, riktigt härlig kväll!
Och nu ligger jag till sängs, vilken Lillgrisen tajmade bra, så hon ligger här bredvid mig och snarkar (och fiser...) som en hel gubbe.
Sov så gott, eller nått...
Vilken ren och skär lycka. Och vilken kärlek hon gav till de gröna kaninerna! Jag hoppades att jag har kvar dom bilderna i mitt huvud för alltid.
Hur hon först, trevande och blygt tog sig fram, med stora ögon och tungan hängandes ur mun (som alltid när hon är osäker). Skrapandes med foten och väger fram och tillbaka. Och sedan, pang, så släpper det och det kramades, fnissades, petade och klappades så det bara visslade om det.
Allt medans vi andra bara mös och tittade på.
Vi åt även en god middag(tack svärmor!), nyrostade mandlar, åkte allt möjligt (och provsmakade allt möjligt). En riktigt, riktigt härlig kväll!
Och nu ligger jag till sängs, vilken Lillgrisen tajmade bra, så hon ligger här bredvid mig och snarkar (och fiser...) som en hel gubbe.
Sov så gott, eller nått...
onsdag 21 december 2011
Julklappar
Ikväll så ska vi till Liseberg, och på vägen så ska vi se till att lämna några julklappar i säcken på Gothia Towers.
Dessa julklappar hamnar hos barn som får fira jul på kvinnojourer, barnhem och andra allmäna institutioner runt om Göteborg.
Katten och Räkan skall slå in dem när dom kommer hem från skolavslutningen idag.
Säcken står uppställd till och med 23 december.
Skänk en julklapp du med!
Dessa julklappar hamnar hos barn som får fira jul på kvinnojourer, barnhem och andra allmäna institutioner runt om Göteborg.
Katten och Räkan skall slå in dem när dom kommer hem från skolavslutningen idag.
Säcken står uppställd till och med 23 december.
Skänk en julklapp du med!
tisdag 20 december 2011
Snarka
Om man snarkar så att Katten och Räkan stänger sin sovrumsdörr för att kunna sova, ja då snarkar man högt!
Om det var jag?
Nej, det var Lillgrisen, snart 2,5 år.
Om det var jag?
Nej, det var Lillgrisen, snart 2,5 år.
måndag 19 december 2011
Just nu
Just nu sitter jag och väntar på att skolorkestern ska börja sitt framträdande. Räkan på bastuba och Katten saxofon.
---
Wow, vilken show! Tvåtonslåten, Tretonslåten, Björnen sover och Bjällerklang. Det var jätteroligt att lyssna på (jag är inte ironisk!).
Dom var grymma, heja musikskolan!
---
Wow, vilken show! Tvåtonslåten, Tretonslåten, Björnen sover och Bjällerklang. Det var jätteroligt att lyssna på (jag är inte ironisk!).
Dom var grymma, heja musikskolan!
onsdag 14 december 2011
Blivande apotekare?
Killen i sätet framför mig på tåget surfar efter våg som kan väga saker lättare än 10g samt efter tomma gelatinkapslar.
måndag 12 december 2011
Gubbsnytningar
Det finns något som jag tycker låter så vansinnigt roligt och det är sk "gubbsnytningar".
Ni vet när gubbar snyter sig så låter det som en trumpet, ungefär.
Jag har två kollegor som gör just detta, och jag börjat skratta varje gång (kanske just för att dom inte ÄR gubbar).
Just nu hörde jag långt borta hur en av dem snöt sig, och automatiskt börjar jag skratta.
SÅ roligt!
Gud vad det är härligt att vara lättroad ibland!
Ni vet när gubbar snyter sig så låter det som en trumpet, ungefär.
Jag har två kollegor som gör just detta, och jag börjat skratta varje gång (kanske just för att dom inte ÄR gubbar).
Just nu hörde jag långt borta hur en av dem snöt sig, och automatiskt börjar jag skratta.
SÅ roligt!
Gud vad det är härligt att vara lättroad ibland!
fredag 9 december 2011
Snart nalkas julen
Och det är så härligt, jag tycker verkligen om julen!
Bästa högtiden, utan tvekan.
Och julklapparna är väl praktiskt taget klara, så egentligen är det pepparkaksdegen plus bak, julpynt, hämta hem granarna från svärfar, jul på liseberg och eventuellt pepparkakshuset kvar. Lagom mycket kan jag tycka!
Alla ljusen, all gemenskap, all god mat. Mycket mystid!
Och snart är den här, men först en jobbresa till Hufvudstaden och ett stycke begravning, men sedan!
Bästa högtiden, utan tvekan.
Och julklapparna är väl praktiskt taget klara, så egentligen är det pepparkaksdegen plus bak, julpynt, hämta hem granarna från svärfar, jul på liseberg och eventuellt pepparkakshuset kvar. Lagom mycket kan jag tycka!
Alla ljusen, all gemenskap, all god mat. Mycket mystid!
Och snart är den här, men först en jobbresa till Hufvudstaden och ett stycke begravning, men sedan!
torsdag 8 december 2011
Tyst
När jag vaknade i morse så märkte jag att jag hade tappat rösten.
Du vet, när man har lite lite röst kvar, ibland. Så när man pratar så kommer ungefär vart annat ord fram, i varierande volym.
Så jag viskade i morse (jo jag vet, det är INTE bra), vilket i sin tur gjorde att Lillgrisen också viskade. Gulligt.
Hon är inte direkt lågmäld annars, om man säger så...
Torsdagar är min "telefondag" på jobbet, men det var ju bara att glömma. Och jag ringde chefen för att hon skulle få höra, oj vad hon fnissade!
Det mest frustrerande med att ha tappat mycket av rösten, det är just att man inte kan prata med någon som är längre ifrån en än max 2 meter.
Sedan när jag kom ut till bilen så märkte jag att det hade varit minusgrader (och innan det slask). Så låset hade frusit totalt på förardörren. Och på passagerarsidan finns bilstolen. Så det var bara att krångla sig in via baksätet. Tjoho! Och sedan när jag väl åker, så inser jag att jag måste tanka. Så det var bara att krångla sig ut via baksätet igen.
Men medan jag tankade så lyckades jag få upp dörren! Tack till 5-56! 5-56 är banne mig första hjälpen till bra mycket! (inte bara på bilen)
Undrar just hur rolig jag såg ut när jag krånglade mig genom baksäte till framsäte, jag är inte direkt i miniformat (ganska lång) och bilen är liten. Och samtidigt viskandes svordomar. Tur att det inte var någon vid bensinstationen när jag kom dit!
Du vet, när man har lite lite röst kvar, ibland. Så när man pratar så kommer ungefär vart annat ord fram, i varierande volym.
Så jag viskade i morse (jo jag vet, det är INTE bra), vilket i sin tur gjorde att Lillgrisen också viskade. Gulligt.
Hon är inte direkt lågmäld annars, om man säger så...
Torsdagar är min "telefondag" på jobbet, men det var ju bara att glömma. Och jag ringde chefen för att hon skulle få höra, oj vad hon fnissade!
Det mest frustrerande med att ha tappat mycket av rösten, det är just att man inte kan prata med någon som är längre ifrån en än max 2 meter.
Sedan när jag kom ut till bilen så märkte jag att det hade varit minusgrader (och innan det slask). Så låset hade frusit totalt på förardörren. Och på passagerarsidan finns bilstolen. Så det var bara att krångla sig in via baksätet. Tjoho! Och sedan när jag väl åker, så inser jag att jag måste tanka. Så det var bara att krångla sig ut via baksätet igen.
Men medan jag tankade så lyckades jag få upp dörren! Tack till 5-56! 5-56 är banne mig första hjälpen till bra mycket! (inte bara på bilen)
Undrar just hur rolig jag såg ut när jag krånglade mig genom baksäte till framsäte, jag är inte direkt i miniformat (ganska lång) och bilen är liten. Och samtidigt viskandes svordomar. Tur att det inte var någon vid bensinstationen när jag kom dit!
onsdag 7 december 2011
Listan
Många kör en sådan där lista, t ex AMO , Erdoderdo mfl
Jag hakar på, för sent, som vanligt.
Onsdagslistan
Vad åt du till frukost?
Vörtbröd med ost och en kopp varm choklad.
Vad har fått dig att skratta idag?
Oj, ingenting än tyvärr, kan bero på att jag åkte hemifrån innan någon vaknat och att jag sitter själv på mitt rum här på jobbet.
Vad har du på dig just nu?
Grå kofta, jeans, skinnstövlar.
Hur ser resten av dagen ut?
Äta lunchen, jobba på, åka och handla, åka hem.
Vad händer ikväll?
Så lite som möjligt! Misstänker strandning på soffan.
Och på torsdag?
Jobb, barn till fotboll, matlagning
Och på fredag?
Jobb, hämta Lillgrisen tidigt, åka på provtagning på annan ort, fredagsmys (but of course!)
Vad är det roligaste som hänt den här veckan?
Att det kom snö!
Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Att min mormor är död
Hur lyder dina 3 senaste inkomna sms?
1. Vilken provtagning?
2. Kram och krya på dig!
3. Ett brev från CDON.COM är nu inlämnat till Posten.
Vad dricker du i helgen?
Julmust, cola och Mountain Dew
Bästa bakfylletipset?
Att äta ordentligt innan man går och lägger sig.
Jag hakar på, för sent, som vanligt.
Onsdagslistan
Vad åt du till frukost?
Vörtbröd med ost och en kopp varm choklad.
Vad har fått dig att skratta idag?
Oj, ingenting än tyvärr, kan bero på att jag åkte hemifrån innan någon vaknat och att jag sitter själv på mitt rum här på jobbet.
Vad har du på dig just nu?
Grå kofta, jeans, skinnstövlar.
Hur ser resten av dagen ut?
Äta lunchen, jobba på, åka och handla, åka hem.
Vad händer ikväll?
Så lite som möjligt! Misstänker strandning på soffan.
Och på torsdag?
Jobb, barn till fotboll, matlagning
Och på fredag?
Jobb, hämta Lillgrisen tidigt, åka på provtagning på annan ort, fredagsmys (but of course!)
Vad är det roligaste som hänt den här veckan?
Att det kom snö!
Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Att min mormor är död
Hur lyder dina 3 senaste inkomna sms?
1. Vilken provtagning?
2. Kram och krya på dig!
3. Ett brev från CDON.COM är nu inlämnat till Posten.
Vad dricker du i helgen?
Julmust, cola och Mountain Dew
Bästa bakfylletipset?
Att äta ordentligt innan man går och lägger sig.
tisdag 6 december 2011
Livet
Livet blir verkligen aldrig som man har tänkt sig.
När man (läs jag) gjort upp en hyfsat bra plan, och känner sig både trygg och nöjd med det.
Ja då, händer det något så totalt oväntat som välter omkull allt, alla planer. Så får man börja om från början igen.
Det måste ju nödvändigtvis inte våra något dåligt med det, men lite småjobbigt...
lördag 3 december 2011
3 december
Idag, strax innan halv åtta i morse, så gick mormor bort.
Jag och min syster hann inte fram, men dom sa att hon inte var rädd. Hon var fortfarande varm när jag tog på henne.
Man brukar säga att döda ser så fridfulla ut, jag vet inte.. Men det var skönt att se hennes gamla tunna kropp stilla, inget kämpande med andningen. Bara stilla. Med några vita plastrosor i sina knäppta händer.
Det känns bra, hon var jättegammal och nu sedan i onsdags var hon jättesjuk. Det gick fort.
Men mamma hann givetvis inte hem. Min stackars mamma som tagit hand om mormor i alla år. Mormors 'nummer ett'.
När jag och min syster varit där i en halvtimma så kom min moster med man och två av sina barn, mina kusiner. Den ena har inte hälsat på hos mormor på nästan 7 år. Trots att hon bor knappt 4 km bort.
Men nu kom hon.
Nu när dom ringde från sjukhuset och så att vi måste komma med en gång. Sista chansen.
Men hon hann inte, och jag hoppas att det känns lika mycket för henne, som de 7 åren gjorde för mormor.
Mormor fattas oss något ohyggligt, men det var dags nu.
3 december 7.25 så var det dags.
Men vem ska vara vår mormor Elsa nu?
fredag 2 december 2011
Ångest
Åh vad jobbigt det är just nu!
Min mormor är 96 (och ett halvt), och är väldigt pigg för sin ålder! Underbar tant.
I förrgår så ringde dom på kvällen, från hemmet där hon bor, och sa att hon blivit dålig.
Jag och min syster åkte dit direkt. Och där låg hon.
Första gången jag såg henne utan löständerna.
Liten som en fågel, tunn, med täcket upp till näsan.
Och så lycklig för att vi var där. Hon spann nästan!
Började bli lite bättre.
Var där i morse innan jobbet, och när jag kliver in genom dörren och ser henne så stannar jag bara till.
Hon ser så trött ut.
Så trött, så trött, så trött.
Jag fick bädda ner henne sängen och hon andades otroligt tungt, blev anfådd när hon pratade.
"Det blir bättre när jag sovit en stund!".
Intalar mig det.
Ringer sköterskan för 10 minuter sedan, hon måste lägga på för mormor har nästan svimmat inne på toaletten. Så jag måste ringa tillbaka om en liten stund. Fattar ni hur långsamt tiden går nu?
Och min stackars mamma som är bortrest... Idag är INTE en bra dag att dö på!
Min mormor är 96 (och ett halvt), och är väldigt pigg för sin ålder! Underbar tant.
I förrgår så ringde dom på kvällen, från hemmet där hon bor, och sa att hon blivit dålig.
Jag och min syster åkte dit direkt. Och där låg hon.
Första gången jag såg henne utan löständerna.
Liten som en fågel, tunn, med täcket upp till näsan.
Och så lycklig för att vi var där. Hon spann nästan!
Började bli lite bättre.
Var där i morse innan jobbet, och när jag kliver in genom dörren och ser henne så stannar jag bara till.
Hon ser så trött ut.
Så trött, så trött, så trött.
Jag fick bädda ner henne sängen och hon andades otroligt tungt, blev anfådd när hon pratade.
"Det blir bättre när jag sovit en stund!".
Intalar mig det.
Ringer sköterskan för 10 minuter sedan, hon måste lägga på för mormor har nästan svimmat inne på toaletten. Så jag måste ringa tillbaka om en liten stund. Fattar ni hur långsamt tiden går nu?
Och min stackars mamma som är bortrest... Idag är INTE en bra dag att dö på!
onsdag 30 november 2011
Illamående
Hur kommer det sig förresten att det räcker att någon pratar om att dom eventuellt blivit magsjuka, för att man själv ska börja må illa?
/Illamående
/Illamående
Samtal från skolan
Katten och Räkans lärare ringde vid 11-tiden.
Räkan var dålig, hade ont i magen och mådde illa. Och ja, det går magsjuka på skolan.
Hon hade inte fått tag på hennes pappa och ville inte bara skicka iväg henne om hon nu var magsjuk (någon kilometer att gå och sedan vara själv hemma).
Så jag sa att jag åker givetvis direkt! (med en illamåendes klump i halsen)
När jag kommit några kilometer så får jag tag på faderskapet, som då (så klart) åker för att hämta henne i skolan.
Och jag sitter här och har lite dåligt samvete för att jag blev så hemskt lättad över att jag slapp, slapp att utsättas för de eventuella magsjukebakterierna...
Hoppas det nu bara var falskt alarm för den lilla Räkan...
Räkan var dålig, hade ont i magen och mådde illa. Och ja, det går magsjuka på skolan.
Hon hade inte fått tag på hennes pappa och ville inte bara skicka iväg henne om hon nu var magsjuk (någon kilometer att gå och sedan vara själv hemma).
Så jag sa att jag åker givetvis direkt! (med en illamåendes klump i halsen)
När jag kommit några kilometer så får jag tag på faderskapet, som då (så klart) åker för att hämta henne i skolan.
Och jag sitter här och har lite dåligt samvete för att jag blev så hemskt lättad över att jag slapp, slapp att utsättas för de eventuella magsjukebakterierna...
Hoppas det nu bara var falskt alarm för den lilla Räkan...
måndag 28 november 2011
Att ha det bra
Lillgrisen är hos sin farmor och farfar varannan söndag (till måndag).
Nu fick jag höra att när hon skulle sova så låg farmor på ena sidan och farfar på andra.
Så låg dom och läste tillsammans, och Grisen kramade ömsom farmor och ömsom farfar, lycklig.
Och helt plötsligt somnade hon.
Fatta att vara så älskad av så många!
Nu fick jag höra att när hon skulle sova så låg farmor på ena sidan och farfar på andra.
Så låg dom och läste tillsammans, och Grisen kramade ömsom farmor och ömsom farfar, lycklig.
Och helt plötsligt somnade hon.
Fatta att vara så älskad av så många!
Dagens Hiss
Ibland gör videos bara att låtar blir ännu bättre, inte ofta, men ibland.
Och jag, Miss Fjant, fällde en tår under denna. (Vad ÄR det för fel på mig?)
Fantastiskt bra!
Och jag, Miss Fjant, fällde en tår under denna. (Vad ÄR det för fel på mig?)
Fantastiskt bra!
April april?
När jag var runt 13 år så hörde jag att när man blir 20, så får man inga finnar i ansiktet längre.
Utan man har bara dem i tonåren.
Vem FAN var det som spred det ryktet?
/hon med jättefinnen på kinden *aj*
Utan man har bara dem i tonåren.
Vem FAN var det som spred det ryktet?
/hon med jättefinnen på kinden *aj*
lördag 26 november 2011
En vanlig lördag
Klockan är inte ens 7, lördag, och jag har redan: tömt o fyllt diskmaskinen, betalat räkningar och rensat ur skafferiet.
Helt sjukt mycket gammalt hade vi i skafferiet, tre stora påsar ätt slänga blev det. Vilket slöseri, får dåligt samvete. Men visst, mest är det gammalt godis och kakor. Men ändå! Och ännu en gång tänker jag ätt nu blir det skärpning!
Nu sitter jag o Lillgrisen framför 'Hopp', och hon smakar chips. En helt vanlig lördag!
onsdag 23 november 2011
Att vara småsenil
Jag var och handlade lite julklappar på lunchen idag.
Herregud...
Det var perfekt egentligen, nästan inget folk och jag visste precis vad jag skulle ha, och fick även tag på det.
Men vad höll jag på med?
Jag missade (läs: glömde svänga av) avfarten till köpcentrat TVÅ gånger! Dvs missade, körde av nästa, vände, missade, körde av nästa...
Blir så otroligt trött på mig själv.
Lite som igår, precis när jag skulle åka till jobbet och stod helt påklädd och redo i hallen så kom jag på "Jäklars! Nu höll jag på att glömma mobilen!". Sa det högt till och med.
Åkte iväg mot jobbet, precis när jag ska svänga på motorvägen så slår det mig; Jag gick aldrig och hämtade mobilen! Så det var bara att ratta hemåt igen. M skrattade rätt rejält åt mig när jag lommade in genom ytterdörren kan jag säga...
Bälteskuddar
Räkan och Katten är 10 år gamla.
Och dom använder fortfarande bälteskudde i bilen. Dom föredrar det, dom tycker att dom sitter bättre.
Nu närmar dom sig 140 cm, vilket jag har för mig är gränsen.
Men jag är imponerad! Och hemskt förvånad, just över att dom tycker så mycket om sina kuddar och att dom fortfarande, i den åldern, sitter på dem.
När jag var liten så hade jag en bälteskudde. Ja, jag hade en bälteskudde på 70-talet.
Min pappa jobbade på krocken på Volvo. Och det var någon händelse när min (då) 6-åriga syster påpekade något om att "var dom inte rädda om henne när dom åkte bil". För hon satt inte så bra i sitt bälte, och jag (nyfödd) låg väl fastspänd i överdelen på vagnen (eller något liknande).
I vilket fall så tog pappa till sig det, ordentligt, som den goda förälder han är (han fick alltså dåligt samvete).
Så han gjorde en prototyp på dagens bälteskudde.
Hade han i det läget tagit patent på denna så hade han varit en mycket rik man!
Men men, det var det andra som gjorde i stället...
Nåväl! Jag är alltså uppvuxen med (på?) en bälteskudde, som var klädd i brandgul frotté.
Hur många ungar på den tiden hade sådana? Pja, det var väl jag... Och jag hatade den där förbannade bilkudden!
Vi skulle åka på utflykt med dagis (ja det hette faktiskt så på den tiden) och villkoret för att jag skulle få följa med, var just att jag satt på den där j^*?#%&/a kudden. Åh, som jag skämdes!
Hur många 10-åringar tror ni sitter på bälteskudde nu för tiden? Jag skulle nog säga att Räkan och Katten är ganska så ensamma om det (kan ju givetvis ha med deras längd(er) att göra).
Kontentan; evolution!
Mina ungar är smartare än vad jag var!
Och dom använder fortfarande bälteskudde i bilen. Dom föredrar det, dom tycker att dom sitter bättre.
Nu närmar dom sig 140 cm, vilket jag har för mig är gränsen.
Men jag är imponerad! Och hemskt förvånad, just över att dom tycker så mycket om sina kuddar och att dom fortfarande, i den åldern, sitter på dem.
När jag var liten så hade jag en bälteskudde. Ja, jag hade en bälteskudde på 70-talet.
Min pappa jobbade på krocken på Volvo. Och det var någon händelse när min (då) 6-åriga syster påpekade något om att "var dom inte rädda om henne när dom åkte bil". För hon satt inte så bra i sitt bälte, och jag (nyfödd) låg väl fastspänd i överdelen på vagnen (eller något liknande).
I vilket fall så tog pappa till sig det, ordentligt, som den goda förälder han är (han fick alltså dåligt samvete).
Så han gjorde en prototyp på dagens bälteskudde.
Hade han i det läget tagit patent på denna så hade han varit en mycket rik man!
Men men, det var det andra som gjorde i stället...
Nåväl! Jag är alltså uppvuxen med (på?) en bälteskudde, som var klädd i brandgul frotté.
Hur många ungar på den tiden hade sådana? Pja, det var väl jag... Och jag hatade den där förbannade bilkudden!
Vi skulle åka på utflykt med dagis (ja det hette faktiskt så på den tiden) och villkoret för att jag skulle få följa med, var just att jag satt på den där j^*?#%&/a kudden. Åh, som jag skämdes!
Hur många 10-åringar tror ni sitter på bälteskudde nu för tiden? Jag skulle nog säga att Räkan och Katten är ganska så ensamma om det (kan ju givetvis ha med deras längd(er) att göra).
Kontentan; evolution!
Mina ungar är smartare än vad jag var!
tisdag 22 november 2011
Jag hjärta 2-åringar
Lillgrisen träffade jultomten i helgen (på närliggande köpcentrat). På väg dit så pratade hon inte om annat, och om att tomten skulle säga "He-hej Ellen!".
När hon väl såg honom så blev hon livrädd, men det gick över förvånansvärt fort och hon tog emot sin present från honom och sa "Tack tomten!".
Mycket nöjd tjej! Sedan på förskolan så sa hon till fröken att hon hade kramat honom. Jomeneller hur...
Det skall börjas i tid med att polera sanningen.
Kommer aldrig glömma hur förtjust (förälskad?) Räkan var i tomten när hon var i samma ålder.
Vi hade julavslutning med barnens dagbarnvårdare och då kom ju så klart tomten.
Hon stod och bara tittade på honom med något drömskt i blicken. Helt stilla, och med ett leende som inte var av denna värld. Till sist så fick hon ett paket och hon sprang till oss och ropade att hon hade fått paket från "Totten". Slet upp det och rusade sedan tillbaka till tomten och sa "TACK Totten! Tack!". Det kan jag säga att hon var det enda barnet som gjorde. Hon var SÅ söt.
Sedan på julaftonen så ville hon ha hans uppmärksamhet HELA tiden. "Totten, HÄR Totten, HÄR är jag!". För han var ju bara hos oss för hennes skull, så klart...
2-åringar är bland det bästa som finns, och värsta.
Dom börjar tänka, testa, drömma, prova, argumentera, skoja, allt!
Dom säger så mycket roliga saker, och dom är SÅ otroligt busiga! I alla fall alla 2-åringar som jag har haft.
Åh vad lyckligt lottad man är att få vara med om sådana här saker.
Men visst, det glömmer man snabbt när man skall försöka få på en förbannad och tvärvägrande 2-åring hennes overall...
När hon väl såg honom så blev hon livrädd, men det gick över förvånansvärt fort och hon tog emot sin present från honom och sa "Tack tomten!".
Mycket nöjd tjej! Sedan på förskolan så sa hon till fröken att hon hade kramat honom. Jomeneller hur...
Det skall börjas i tid med att polera sanningen.
Kommer aldrig glömma hur förtjust (förälskad?) Räkan var i tomten när hon var i samma ålder.
Vi hade julavslutning med barnens dagbarnvårdare och då kom ju så klart tomten.
Hon stod och bara tittade på honom med något drömskt i blicken. Helt stilla, och med ett leende som inte var av denna värld. Till sist så fick hon ett paket och hon sprang till oss och ropade att hon hade fått paket från "Totten". Slet upp det och rusade sedan tillbaka till tomten och sa "TACK Totten! Tack!". Det kan jag säga att hon var det enda barnet som gjorde. Hon var SÅ söt.
Sedan på julaftonen så ville hon ha hans uppmärksamhet HELA tiden. "Totten, HÄR Totten, HÄR är jag!". För han var ju bara hos oss för hennes skull, så klart...
2-åringar är bland det bästa som finns, och värsta.
Dom börjar tänka, testa, drömma, prova, argumentera, skoja, allt!
Dom säger så mycket roliga saker, och dom är SÅ otroligt busiga! I alla fall alla 2-åringar som jag har haft.
Åh vad lyckligt lottad man är att få vara med om sådana här saker.
Men visst, det glömmer man snabbt när man skall försöka få på en förbannad och tvärvägrande 2-åring hennes overall...
måndag 21 november 2011
I did it!
I lördagsmorse så låg jag kvar i sängen och spelade lite Wordfeud och läste lite i Readern på telefonen.
Sedan råkade den slinka mig ur näven, och landade på min näsrygg.
Jag fick ett blåmärke!
Hur många lyckas få ett blåmärke i ansiktet av sin egna telefon? Jag är mkt stolt!
Sedan råkade den slinka mig ur näven, och landade på min näsrygg.
Jag fick ett blåmärke!
Hur många lyckas få ett blåmärke i ansiktet av sin egna telefon? Jag är mkt stolt!
Lasse Brandeby
Så har Lasse Brandeby somnat in.
Denna goa gubbe! Så ledsamt och fruktansvärt tråkigt!
Han var verkligen göteborgaren personifierad, otroligt saknad.
Denna goa gubbe! Så ledsamt och fruktansvärt tråkigt!
Han var verkligen göteborgaren personifierad, otroligt saknad.
lördag 19 november 2011
Handla med en 2-åring
Det kan vara lite utav en utmaning, förutom på fredagar i stora ICA-butiken. För då är det stora provsmakardagen. Vanligtvis så finns det bananer att äta, och små bitar av kiwi och ananas. Men fredagar... Lillgrisen smakade på följande: pepparkaksfil, bröd, ostkub, chips plus dipp och juice. Plus frukten då. Kan säga att hon satt hur snällt som helst i kundvagnen! Med en ursnygg pepparkaksfilmustasch.
tisdag 15 november 2011
Att både längta hem, och ha det bra
Jag är för tillfället i Stockholm och jobbar, och bor hos världens bästa kollega.
Det är riktigt roligt att vara här, mycket att göra, men rätt roliga saker och främst så är man så otroligt uppskattad.
KAN ju bero på själva grejerna som jag jobbar med, dvs intern support vilket i sin tur innebär att jag trollar bort diverse fel som användaren kan tänkas ha med sina datorer, och lite annat. Kul!
Mindre kul är att vara ifrån sin lilla böna, de stora tjejerna är hos sin pappa, och med dem har jag ju vanan inne. Men den lilla...
Nåja, dagarna går hemskt snabbt, och vips så är det sen torsdagskväll och jag är hemma och kramar både henne och mannen igen.
Men nu ska jag lämna kontoret (verkar som om jag är den sista kvar...) och fiska upp kollegan och gå ut och äta en bit mat. Det är inte fel en helt vanlig tisdag det!
Det är riktigt roligt att vara här, mycket att göra, men rätt roliga saker och främst så är man så otroligt uppskattad.
KAN ju bero på själva grejerna som jag jobbar med, dvs intern support vilket i sin tur innebär att jag trollar bort diverse fel som användaren kan tänkas ha med sina datorer, och lite annat. Kul!
Mindre kul är att vara ifrån sin lilla böna, de stora tjejerna är hos sin pappa, och med dem har jag ju vanan inne. Men den lilla...
Nåja, dagarna går hemskt snabbt, och vips så är det sen torsdagskväll och jag är hemma och kramar både henne och mannen igen.
Men nu ska jag lämna kontoret (verkar som om jag är den sista kvar...) och fiska upp kollegan och gå ut och äta en bit mat. Det är inte fel en helt vanlig tisdag det!
måndag 14 november 2011
Mitt 100 inlägg!
Detta är alltså mitt hundrade inlägg i min 5'e eller 6'e blogg...
Och inte har jag annonserat ut att jag har någon, vilket jag själv kan tycka är konstigt.
Vad är då poängen med att ha en?
Men det växer, det kanske visar sig sedan i takt med att Levaxinet gör sitt, vem vet!
Och inte har jag annonserat ut att jag har någon, vilket jag själv kan tycka är konstigt.
Vad är då poängen med att ha en?
Men det växer, det kanske visar sig sedan i takt med att Levaxinet gör sitt, vem vet!
fredag 11 november 2011
Partypingla
Det är fredag, klockan är 21:30 och jag har gått o lagt mig. Party all the way! Jobb, badhus och fredagsmys har sådan effekt på gamla damer som mig.
Men jag blev nedbäddad och nattad av en varm o go 10-åring. *kärlek*
Pensionären?
Och om någon månad: 7 tabletter om dagen.
Varje dag!
Jag fick alltså köpa mig en sådan där dosett, DET är pensionärsvarning det...
Men kändes lite som ett måste, först för att smidigt få alla sorterna, kunna ha i handväskan och så jag faktiskt kan se om jag tagit dem eller inte!
/MissParker - da Pensionär
Obeskrivlig känsla
Jag har inte mått bra det senaste året, alls.
Massor av olika symptom som sjuhuhukt trött, ofokuserad, glömsk, tappar hår, kasst hår, torra fläckar i ansiktet, krånglig mage, frusen. Men framför allt så har jag tappat min livsgnista.
I mars i år så tog jag mig i kragen och ringde min Vårdcentral. Sköterskan i luren ville avskriva det redan där: "Ja, du är arbetande 3-barnsmamma, då mår man så".
Tack för det! Och NEJ det gör man inte..
Jag fick komma till en läkare.
Han tog massor av blodprover, bl a järnvärden, sköldkörteln och så.
Efter någon vecka fick jag ett brev som egentligen sa: Du har väldigt låga järnvärden, gå och köp dig järntabletter och kom tillbaka på ett blodprov efter en månad. Annars såg allt bra ut. Men har du fortsatta besvär så får du givetvis höra av dig.
Inte direkt uppmuntrande när man väl tagit sig i kragen. Men visst, jag knaprade järntabletter (igen, jag har haft låga järnvärden till och från och har aldrig mått så här.
Så jag lät det vara. Tills jag förra veckan fick nog, jag kan inte leva ett drägligt liv! Jag vet att de flesta symptomen pekar mot stress, men det är jag inte.
Pratade en del med en kollega som sa; Men du, det KAN vara sköldkörteln ändå, tydligen finns det gränsvärden och så som skall spela stor roll. Och så tipsade han om en specialist som hans tjej går hos.
Så jag bokade tid. Jag var där igår.
Träffade doktorn (och två praktikanter, så det var väldigt pedagogiskt). Får frågan rätt ut; Är du deprimerad?
Men nej, jag känner mig inte deprimerad, för det tror jag känns värre. Läkaren trodde inte heller det, inte på sättet jag pratade och förklarade.
Jag hade med mig en utskrift på proverna som togs i mars, och här kommer ju det märkliga..
HAN kunde läsa ut andra saker, bl a om två av resultaten går hand i hand så pekar det mot.... *spänningsmusik* Underproduktion av hormoner i Sköldkörteln.
Så nu ska jag bort till apoteket och hämta ut en himla massa B12 (för mitt minne och hår) samt Levaxin och förhoppningsvis (vågar knappt hoppas, för jag känner mig gråtfärdigt glad men vågar inte riktigt hoppas hela vägen) bli BRA!
Fattar ni hur det känns? Jag har känt hur min personlighet ändrats under detta året, jag är så jävla tråkig! Jag har varit skitrolig, och jag förstår (om man läser här) att det låter förvånande, men faktiskt! Har känt mig låg och halvsjuk. Och blivit bortviftad inom sjukvården. Men nu finns det alltså en riktig chans att jag kommer tillbaka, den personen jag är och som jag faktiskt tycker riktigt mycket om.
Bäst jag skyndar mig till apoteket *springer iväg*
Massor av olika symptom som sjuhuhukt trött, ofokuserad, glömsk, tappar hår, kasst hår, torra fläckar i ansiktet, krånglig mage, frusen. Men framför allt så har jag tappat min livsgnista.
I mars i år så tog jag mig i kragen och ringde min Vårdcentral. Sköterskan i luren ville avskriva det redan där: "Ja, du är arbetande 3-barnsmamma, då mår man så".
Tack för det! Och NEJ det gör man inte..
Jag fick komma till en läkare.
Han tog massor av blodprover, bl a järnvärden, sköldkörteln och så.
Efter någon vecka fick jag ett brev som egentligen sa: Du har väldigt låga järnvärden, gå och köp dig järntabletter och kom tillbaka på ett blodprov efter en månad. Annars såg allt bra ut. Men har du fortsatta besvär så får du givetvis höra av dig.
Inte direkt uppmuntrande när man väl tagit sig i kragen. Men visst, jag knaprade järntabletter (igen, jag har haft låga järnvärden till och från och har aldrig mått så här.
Så jag lät det vara. Tills jag förra veckan fick nog, jag kan inte leva ett drägligt liv! Jag vet att de flesta symptomen pekar mot stress, men det är jag inte.
Pratade en del med en kollega som sa; Men du, det KAN vara sköldkörteln ändå, tydligen finns det gränsvärden och så som skall spela stor roll. Och så tipsade han om en specialist som hans tjej går hos.
Så jag bokade tid. Jag var där igår.
Träffade doktorn (och två praktikanter, så det var väldigt pedagogiskt). Får frågan rätt ut; Är du deprimerad?
Men nej, jag känner mig inte deprimerad, för det tror jag känns värre. Läkaren trodde inte heller det, inte på sättet jag pratade och förklarade.
Jag hade med mig en utskrift på proverna som togs i mars, och här kommer ju det märkliga..
HAN kunde läsa ut andra saker, bl a om två av resultaten går hand i hand så pekar det mot.... *spänningsmusik* Underproduktion av hormoner i Sköldkörteln.
Så nu ska jag bort till apoteket och hämta ut en himla massa B12 (för mitt minne och hår) samt Levaxin och förhoppningsvis (vågar knappt hoppas, för jag känner mig gråtfärdigt glad men vågar inte riktigt hoppas hela vägen) bli BRA!
Fattar ni hur det känns? Jag har känt hur min personlighet ändrats under detta året, jag är så jävla tråkig! Jag har varit skitrolig, och jag förstår (om man läser här) att det låter förvånande, men faktiskt! Har känt mig låg och halvsjuk. Och blivit bortviftad inom sjukvården. Men nu finns det alltså en riktig chans att jag kommer tillbaka, den personen jag är och som jag faktiskt tycker riktigt mycket om.
Bäst jag skyndar mig till apoteket *springer iväg*
torsdag 10 november 2011
Systrarna Slarv
Jag misstänker att jag på ett sätt curlar mina stora tjejer.
Inte bra..
Det är det där att dom inte är så bra att ta ansvar, dom får tillfällen ibland, men det går lite si och så.
Men det är ju så dom lär sig! Absolut!
Och jag försöker att inte tjata, att inte ringa och påminna hela tiden.
Men det är heller inte roligt när man t ex för andra gången på en vecka, får slänga hälften av frukostmaten för att dom har glömt den framme på köksbordet hela dagen.
Nu idag så ska dom, hyfsat själva, fixa i ordning middag (läs köttbullar och makaroner eller Billy's), byta om till fotbollskläder OCH stå klara utanför vår infart (och då få med sig fotbollsskor, vattenflaska, hårband) kl 16:45 då dom blir upphämtade av fotbollstränaren.
Dom är 10 år gamla. Piece of cake, eller hur?
Vi får väl se...
(Som exempel, i vintras så glömde båda två kvar sina vinterskor efter fotbollen, det märkte dom dagen efter.)
Inte bra..
Det är det där att dom inte är så bra att ta ansvar, dom får tillfällen ibland, men det går lite si och så.
Men det är ju så dom lär sig! Absolut!
Och jag försöker att inte tjata, att inte ringa och påminna hela tiden.
Men det är heller inte roligt när man t ex för andra gången på en vecka, får slänga hälften av frukostmaten för att dom har glömt den framme på köksbordet hela dagen.
Nu idag så ska dom, hyfsat själva, fixa i ordning middag (läs köttbullar och makaroner eller Billy's), byta om till fotbollskläder OCH stå klara utanför vår infart (och då få med sig fotbollsskor, vattenflaska, hårband) kl 16:45 då dom blir upphämtade av fotbollstränaren.
Dom är 10 år gamla. Piece of cake, eller hur?
Vi får väl se...
(Som exempel, i vintras så glömde båda två kvar sina vinterskor efter fotbollen, det märkte dom dagen efter.)
tisdag 8 november 2011
Det där med vardagsmiddagar
Det är ett jävla gytter.
Man är stressad, man ska på utvecklingssamtal, barn ska till träningar eller kurser eller man är bara helt enkelt väääldigt sena.
Och så ska man göra mat, som inte bara är köttbullar och makaroner. Typ.
Vi har haft Linas Matkasse, som var helt ok. Barnen var inte direkt förtjusta i maträtterna som var, plus att kassen kom så sent på måndagar så man behövde ändå fixa annat för måndagsmiddagen.
Sedan hade vi ICA's Matkasse, som var smidigare, för den åkte man och hämtade upp efter jobbet, väldigt goda maträtter (tyckte även barnen). MEN, det tog sådan himla tid att vispa ihop. Att lägga runt en timma (som det blev ibland) på en vardagsmiddag är, tyvärr, inte rimligt i våran värld.
Men man fick mycket idéer, och testat nya maträtter och ingredienser. Som t ex Harissa, gud så gott! Och rotselleri, vem anade att det kunde vara så gott? Ja inte jag i alla fall.
Nu börjar som sagt idéerna tryta, så det kanske är dags att ta en sådan där matkasse igen. Får väl plugga recepten dagen innan samt förbereda så mycket det går. Så kanske man får ned tiden lite granna.
Eller är det någon som sitter på något riktigt bra vardagsmatstips?
Man är stressad, man ska på utvecklingssamtal, barn ska till träningar eller kurser eller man är bara helt enkelt väääldigt sena.
Och så ska man göra mat, som inte bara är köttbullar och makaroner. Typ.
Vi har haft Linas Matkasse, som var helt ok. Barnen var inte direkt förtjusta i maträtterna som var, plus att kassen kom så sent på måndagar så man behövde ändå fixa annat för måndagsmiddagen.
Sedan hade vi ICA's Matkasse, som var smidigare, för den åkte man och hämtade upp efter jobbet, väldigt goda maträtter (tyckte även barnen). MEN, det tog sådan himla tid att vispa ihop. Att lägga runt en timma (som det blev ibland) på en vardagsmiddag är, tyvärr, inte rimligt i våran värld.
Men man fick mycket idéer, och testat nya maträtter och ingredienser. Som t ex Harissa, gud så gott! Och rotselleri, vem anade att det kunde vara så gott? Ja inte jag i alla fall.
Nu börjar som sagt idéerna tryta, så det kanske är dags att ta en sådan där matkasse igen. Får väl plugga recepten dagen innan samt förbereda så mycket det går. Så kanske man får ned tiden lite granna.
Eller är det någon som sitter på något riktigt bra vardagsmatstips?
WTF?
Igår var jag på Vårdcentralen och ville ha vårens provsvar utskrivet på papper (eftersom jag inte ens har sett dem själv).
Sköterskan: "Jag lämnar en förfrågan till doktorn".
?
"Ja han måste godkänna utskriften"
"Godkänna att JAG vill ha en utskrift på MINA provsvar? Ha, det är ju löjligt konstigt!"
"Nääää, det är samma med journalerna".
"Men du måste ju hålla med om att det är sjukt konstigt, det är ju om MIG, eller hur?"
"*mummel mummel*
Nu vet kanske alla detta redan, men om det för er, som för mig, är en nyhet: WTF?!
Sköterskan: "Jag lämnar en förfrågan till doktorn".
?
"Ja han måste godkänna utskriften"
"Godkänna att JAG vill ha en utskrift på MINA provsvar? Ha, det är ju löjligt konstigt!"
"Nääää, det är samma med journalerna".
"Men du måste ju hålla med om att det är sjukt konstigt, det är ju om MIG, eller hur?"
"*mummel mummel*
Nu vet kanske alla detta redan, men om det för er, som för mig, är en nyhet: WTF?!
måndag 7 november 2011
Fast
.. jag lyckades klirra en tallrik här på jobbet när jag tömde diskmaskinen.
Men som en kollega sa, inget kalas utan kras! Och det ska väl höras att man är här, eller?
Bra måndag!
Vi började med att jag och Räkan åkte till Barnläkaren.
Äntligen liksom!
Hon har haft problem med andningen från och till, ringde för första gången till sjukvården i början av juni. Ja ni vet ju själva vad det är för månad nu...
Men i alla fall, vi var hos barnläkaren, och hon tror sig veta orsaken, det låter och verkar som om problemet är att hon får kramp i stämbanden. Vilket kan hända små tonårstjejer (nog för att hon bara är 10, men ändå, minitonår). Låter rimligt, väldigt rimligt!
Dom vet inte varför det drabbar tonårstjejer, dom vet inte varför det händer över huvud taget, som vanligt med "tjejgrejor" HÖLL jag på att säga.
Men SKÖNT! Räkan nöjd, jag nöjd. Har hon fortsatta stora besvär (vilket hon inte har nu) så ska vi få tid hos sjukgymnast för att träna andning. Mkt bra!
BRA måndag!
Äntligen liksom!
Hon har haft problem med andningen från och till, ringde för första gången till sjukvården i början av juni. Ja ni vet ju själva vad det är för månad nu...
Men i alla fall, vi var hos barnläkaren, och hon tror sig veta orsaken, det låter och verkar som om problemet är att hon får kramp i stämbanden. Vilket kan hända små tonårstjejer (nog för att hon bara är 10, men ändå, minitonår). Låter rimligt, väldigt rimligt!
Dom vet inte varför det drabbar tonårstjejer, dom vet inte varför det händer över huvud taget, som vanligt med "tjejgrejor" HÖLL jag på att säga.
Men SKÖNT! Räkan nöjd, jag nöjd. Har hon fortsatta stora besvär (vilket hon inte har nu) så ska vi få tid hos sjukgymnast för att träna andning. Mkt bra!
BRA måndag!
lördag 5 november 2011
Skön lördag!
Har haft en härlig lördag!
Var iväg tidigt, som vanligt, hos mina föräldrar med Lillgrisen, tjötade lite, åt lite frulle.
På vägen hem så somnade hon och jag tog itu med den gigantiska (liten underdrift) hög med kläder/prylar som tornat upp vid skötbädden och hyllorna runtikring, samtidigt som jag tittade på nya avsnitt av Greys Anatomy.
När grisen ätit lunch så ringde vi på en annons gällande en bäddsoffa, hyrde ett släp och åkte o hämtade den. In med soffa, stuva om i rummet osv. Allt medans M gjorde iordning den godaste planksteken ever. Och så fick jag pratat med Katten och Räkan. Sedan slapp i soffan, M nattade grisen och jag latade mig. '
Väckte M som somnat, såg på film ("Friends with benifits" helt ok) och nu läggdags.
Det enda som saknades var Katten och Räkan, så hade det varit en helt perfekt lördag!
Var iväg tidigt, som vanligt, hos mina föräldrar med Lillgrisen, tjötade lite, åt lite frulle.
På vägen hem så somnade hon och jag tog itu med den gigantiska (liten underdrift) hög med kläder/prylar som tornat upp vid skötbädden och hyllorna runtikring, samtidigt som jag tittade på nya avsnitt av Greys Anatomy.
När grisen ätit lunch så ringde vi på en annons gällande en bäddsoffa, hyrde ett släp och åkte o hämtade den. In med soffa, stuva om i rummet osv. Allt medans M gjorde iordning den godaste planksteken ever. Och så fick jag pratat med Katten och Räkan. Sedan slapp i soffan, M nattade grisen och jag latade mig. '
Väckte M som somnat, såg på film ("Friends with benifits" helt ok) och nu läggdags.
Det enda som saknades var Katten och Räkan, så hade det varit en helt perfekt lördag!
Bästa sättet att vakna på
Jag vet inte vilket som är det bästa sättet att vakna på.
Men det är INTE att få en 13-kilo tung kropp i full kraft över sin näsa. Jag lovar.
fredag 4 november 2011
Det finns tydligen en dag för allt
Idag är det Lutfiskens dag, så grattis till den!
Enligt Kalender 2011 så finns det många, viktiga, dagar som vi firar alldeles för lite!
Se vad som komma skall!
Kladdkakans, Ostkakans och Chokladens dag, lät ju helt klart mest angelägnast!
Men det finns även för Rosen, Ägget, Räkmackan, Handduken, och en musikfri-dag.
Jag har mycket att lära märker jag...
Men jag saknar Chipsdagen!
Enligt Kalender 2011 så finns det många, viktiga, dagar som vi firar alldeles för lite!
Se vad som komma skall!
Kladdkakans, Ostkakans och Chokladens dag, lät ju helt klart mest angelägnast!
Men det finns även för Rosen, Ägget, Räkmackan, Handduken, och en musikfri-dag.
Jag har mycket att lära märker jag...
Men jag saknar Chipsdagen!
Dagens I-landsproblem
Jag tycker inte om min mobiltelefon, alls!
Den är en HTC Desire som jag skaffade i april förra året, då var den lite "het". Not so much anymore skulle man kunna säga...
Värdelös kamera! Har man blixten på så blir alla människor zombier (kritvita) med röda ögon.
Finns inget som helst lagringsutrymme, spelar ingen som helst roll att jag har ett extra stort SD, dvs jag kan knappt ha några appar installerade.
STORT I-landsproblem, jag vet. Men jag vill också ha massor av roliga appar! Inte typ 7 stycken som jag sedan måste byta ut om jag vill ha en annan. GRRR!
Den är en HTC Desire som jag skaffade i april förra året, då var den lite "het". Not so much anymore skulle man kunna säga...
Värdelös kamera! Har man blixten på så blir alla människor zombier (kritvita) med röda ögon.
Finns inget som helst lagringsutrymme, spelar ingen som helst roll att jag har ett extra stort SD, dvs jag kan knappt ha några appar installerade.
STORT I-landsproblem, jag vet. Men jag vill också ha massor av roliga appar! Inte typ 7 stycken som jag sedan måste byta ut om jag vill ha en annan. GRRR!
torsdag 3 november 2011
Kan inte låta bli..
Har en sådan där lite småläbbig fetisch. Och det är det där att jag har väldigt svårt att låta sårskorpor vara.
Inte bara på mig...
Nu har alltså Lillgrisen haft vattenkoppor och dom är nu sår. Och några är sådana där riktigt goa förhöjda sårskorpor, liksom med kanter som ropar "pilla bort mig!". Jag försöker övertala henne om att jag ska få pilla lite, kan säga att det inte går så bra...
Idag när hon duschade så såg jag en på ryggen som såg lite lös ut och sa till henne att hon hade lite "skräp" där, hon blev jätteledsen när jag pillade lite. Dumma mamma! Usch på mig, men nu har jag lovat henne att låta bli!
Men jag minns när jag var liten och satt i granngubbens knä, jag pillade bort hans sårskorpor med... Hjälp!
Inte bara på mig...
Nu har alltså Lillgrisen haft vattenkoppor och dom är nu sår. Och några är sådana där riktigt goa förhöjda sårskorpor, liksom med kanter som ropar "pilla bort mig!". Jag försöker övertala henne om att jag ska få pilla lite, kan säga att det inte går så bra...
Idag när hon duschade så såg jag en på ryggen som såg lite lös ut och sa till henne att hon hade lite "skräp" där, hon blev jätteledsen när jag pillade lite. Dumma mamma! Usch på mig, men nu har jag lovat henne att låta bli!
Men jag minns när jag var liten och satt i granngubbens knä, jag pillade bort hans sårskorpor med... Hjälp!
Lillgrisen
Nu är det här klippet från i somras, men ni anar inte hur roligt vi har haft åt detta!
Det är värt en titt, jag lovar!
Rädsla
Ibland är det riktigt fascinerande hur vi formar våra barn, vi och samhället.
Tänk bara som en sådan sak som rädsla.
Små barn är rädda för plötsliga ljud och sådant som dom tycker ser läskigt ut.
Men dom är t ex inte rädda för mörker, för dom vet inte att dom "ska" vara rädda för mörker.
Som Lillgrisen till exempel. När hennes systrar är hos sin pappa så har vi ingen nattlampa tänd. Och när hon vaknar mitt i natten så kravlar hon sig ur sin säng, och hasar sig sakterliga till vårat rum, i totalt mörker. Hon är inte rätt och inte ett ljud säger hon.
Det behövs iofs inte, för hennes mamma vaknar av dom små nakna fötterna mot golvet.
Jag vaknar inte av åskväder eller inbrottstjuvar, men jag vaknar när en liten 2-åring är uppe och smyger.
Jag själv var inte heller rädd för mörker, inte förens vi hade inbrottstjuvar inne en natt i vintras, medans vi låg och sov på övervåningen. Nu är jag sjukt rädd, och jag hatar det! Måtte djävulen ta alla inbrottstjuvar! Som inte bara tog materiella ting, men som tog min trygghet ifrån mig.
Tänk bara som en sådan sak som rädsla.
Små barn är rädda för plötsliga ljud och sådant som dom tycker ser läskigt ut.
Men dom är t ex inte rädda för mörker, för dom vet inte att dom "ska" vara rädda för mörker.
Som Lillgrisen till exempel. När hennes systrar är hos sin pappa så har vi ingen nattlampa tänd. Och när hon vaknar mitt i natten så kravlar hon sig ur sin säng, och hasar sig sakterliga till vårat rum, i totalt mörker. Hon är inte rätt och inte ett ljud säger hon.
Det behövs iofs inte, för hennes mamma vaknar av dom små nakna fötterna mot golvet.
Jag vaknar inte av åskväder eller inbrottstjuvar, men jag vaknar när en liten 2-åring är uppe och smyger.
Jag själv var inte heller rädd för mörker, inte förens vi hade inbrottstjuvar inne en natt i vintras, medans vi låg och sov på övervåningen. Nu är jag sjukt rädd, och jag hatar det! Måtte djävulen ta alla inbrottstjuvar! Som inte bara tog materiella ting, men som tog min trygghet ifrån mig.
tisdag 1 november 2011
Favoritklipp
Ett gammalt klipp på Youtube som jag med jämna mellanrum letar mig tillbaka till, av många skäl!
Låten är bra, budskapet är ännu bättre, och kramkampanjen är ju bäst!
Låten är bra, budskapet är ännu bättre, och kramkampanjen är ju bäst!
Genus - igen
Det är så många som tycker att genus bara är trams, "det finns annat mycket viktigare", och ja, det finns alltid något som är viktigare. Men varje liten sak gör förändringar, så är det bara.
I gruppen "Varför apor aldrig bär rosa klänning" så länkade en person till den här bloggposten där en mamma skrev om uppståndelsen från året innan, då hennes då 5-åriga son ville gå (och gick) som Daphne i Scooby Doo på ett Hallowenkalas på förskolan.
Inlägget från förra året, då det skedde, hittar ni här.
Man kan ju tycka att "sådant där händer bara i USA", men samtidigt så var det ju en pojke här i Sverige (och knappast bara en...), 6 år gammal, som blev misshandlad för att han bland annat hade nagellack på sig i skolan.
Jag blir mörkrädd... Det är ju helt klart så att små pojkar (eller stora för all del) som inte vill följa normen eller mallen, dom har det verkligen inte lätt! I det läget är det lättare för flickorna. För att t ex vara en pojkflicka hotar ingen, det är inte farligt, men en flickpojke (finns det ens något ord för det?), då händer det grejor!
I gruppen "Varför apor aldrig bär rosa klänning" så länkade en person till den här bloggposten där en mamma skrev om uppståndelsen från året innan, då hennes då 5-åriga son ville gå (och gick) som Daphne i Scooby Doo på ett Hallowenkalas på förskolan.
Inlägget från förra året, då det skedde, hittar ni här.
Man kan ju tycka att "sådant där händer bara i USA", men samtidigt så var det ju en pojke här i Sverige (och knappast bara en...), 6 år gammal, som blev misshandlad för att han bland annat hade nagellack på sig i skolan.
Jag blir mörkrädd... Det är ju helt klart så att små pojkar (eller stora för all del) som inte vill följa normen eller mallen, dom har det verkligen inte lätt! I det läget är det lättare för flickorna. För att t ex vara en pojkflicka hotar ingen, det är inte farligt, men en flickpojke (finns det ens något ord för det?), då händer det grejor!
måndag 31 oktober 2011
Veckovill much?
Jag har varit hemma med en liten vattenkoppsgris sedan mitten av förra veckan, vilket har varit rätt skönt faktiskt.
Hon har fått en relativt lindrig variant, fast det hela har varit varvat med otroliga känsloutbrott (slänga sig på golvet och vråla när man inte får äta chips t ex).
Men nu är jag alltså tillbaka på jobbet, parkerar i parkeringshuset, sätter parkeringskortet i fönstrer. Kikar av någon anledning på bilen bredvid min och fnissar till och tänker: "Hoppsan! Den stackaren har missat att det är ny månad!".
Eller vänta nu...
Idag är det ju Halloween vilket betyder att det är 31 oktober. Vilket i sin tur betyder att det var jävligt dumt av mig att slänga parkeringskortet för oktober månad imorse innan jag åkte...
Hon har fått en relativt lindrig variant, fast det hela har varit varvat med otroliga känsloutbrott (slänga sig på golvet och vråla när man inte får äta chips t ex).
Men nu är jag alltså tillbaka på jobbet, parkerar i parkeringshuset, sätter parkeringskortet i fönstrer. Kikar av någon anledning på bilen bredvid min och fnissar till och tänker: "Hoppsan! Den stackaren har missat att det är ny månad!".
Eller vänta nu...
Idag är det ju Halloween vilket betyder att det är 31 oktober. Vilket i sin tur betyder att det var jävligt dumt av mig att slänga parkeringskortet för oktober månad imorse innan jag åkte...
lördag 15 oktober 2011
Tidiga telefonsamtal
När telefonen ringer tidigt på morgonen så blir jag riktigt rädd, för jag tror att någon har dött, eller skadat sig.
Idag ringde det 6:40. På en lördag! Mitt hjärta slog nästan hål i bröstkorgen.
Men det visade sig bara vara lillgrisens farfar som behövde nycklarna som farmor glömt i dörren hos oss.
För på den nyckelknippan satt tydligen nyckeln till vapenskåpet, och ja, farfar ska absolut ut och jaga idag. Så vi får snart väldigt trevligt (men jag gissar på ganska kortvarigt) besök.
Och om en halvtimma så ska vi (jag och grisen) masa oss bort till hennes mormor och morfar och äta frukost, som vi alltid gör på en av dagarna på helgen. Så får alla andra sova i lugn och ro, och vi får ha trevligt (och äta gott!)
Idag ringde det 6:40. På en lördag! Mitt hjärta slog nästan hål i bröstkorgen.
Men det visade sig bara vara lillgrisens farfar som behövde nycklarna som farmor glömt i dörren hos oss.
För på den nyckelknippan satt tydligen nyckeln till vapenskåpet, och ja, farfar ska absolut ut och jaga idag. Så vi får snart väldigt trevligt (men jag gissar på ganska kortvarigt) besök.
Och om en halvtimma så ska vi (jag och grisen) masa oss bort till hennes mormor och morfar och äta frukost, som vi alltid gör på en av dagarna på helgen. Så får alla andra sova i lugn och ro, och vi får ha trevligt (och äta gott!)
Gammal
Vaknade idag, igen, strax innan 5 och har jätteont i ryggen och höften. Jamen ni hör ju själva HÖFTEN, det är ju bara för old people!
Så där ligger jag och plågas, för inte orkar jag att gå upp heller, och lillgrisen sov så länge som till 6:30. Skönt det i alla fall!
Nu sitter hon i soffan och äter på några tilltiggda ostbollar (men det ÄR ju det godaste på morgonen!)
Igår var vi på badhuset allihopa, grisen blev helt lycklig! Eller ja, när hon kom in i herrarnas dusch med pappa så blev hon livrädd för alla nakna män, stackarn! (även om jag inte kunde låta bli att skratta lite)
Men hon fann sig snabbt. Nåja, hon älskade så klart badhuset, men hatade sina simpuffar och började slå oss och hojta "läpp, LÄPP!", jo men eller hur att man släpper liksom... Även om en del av mig (jätteliten, jag lovar!) kände att, okej, vi släpper så får vi se vad du tycker sedan! Det gjorde jag givetvis inte!
Så där ligger jag och plågas, för inte orkar jag att gå upp heller, och lillgrisen sov så länge som till 6:30. Skönt det i alla fall!
Nu sitter hon i soffan och äter på några tilltiggda ostbollar (men det ÄR ju det godaste på morgonen!)
Igår var vi på badhuset allihopa, grisen blev helt lycklig! Eller ja, när hon kom in i herrarnas dusch med pappa så blev hon livrädd för alla nakna män, stackarn! (även om jag inte kunde låta bli att skratta lite)
Men hon fann sig snabbt. Nåja, hon älskade så klart badhuset, men hatade sina simpuffar och började slå oss och hojta "läpp, LÄPP!", jo men eller hur att man släpper liksom... Även om en del av mig (jätteliten, jag lovar!) kände att, okej, vi släpper så får vi se vad du tycker sedan! Det gjorde jag givetvis inte!
måndag 10 oktober 2011
Tjugo i tolv
I lördags så var vi hos mina härliga svärföräldrar, och vi skulle stanna över natten.
Vanligtvis så sover jag som allra mest till kl 8 på morgonen (även om jag har sovmorgon). Men svärmor övertalade mig nu med att "Försööök nu att sova lite längre än 8".
Sagt och gjort, strax innan 8 vaknade jag, läste igenom lite i Readern men tänkte att jag ska faktiskt försöka att somna om.
Nästa gång jag tittar på klockan så är den 11:40. Herregud! Jag har alltså sovit i nästan 12 timmar! Det har jag inte gjort på flera år!
Var jag pigg? Nej!
Känns det härligt ändå? Ja!
Känns nästan lite busigt...
Vanligtvis så sover jag som allra mest till kl 8 på morgonen (även om jag har sovmorgon). Men svärmor övertalade mig nu med att "Försööök nu att sova lite längre än 8".
Sagt och gjort, strax innan 8 vaknade jag, läste igenom lite i Readern men tänkte att jag ska faktiskt försöka att somna om.
Nästa gång jag tittar på klockan så är den 11:40. Herregud! Jag har alltså sovit i nästan 12 timmar! Det har jag inte gjort på flera år!
Var jag pigg? Nej!
Känns det härligt ändå? Ja!
Känns nästan lite busigt...
lördag 8 oktober 2011
Morgonmys/morgonstryk
Fick gå upp alldeles för tidigt för Lillgrisen var helt genomblöt. Nu, snart 3 timmar senare, tittar vi på Emil och Griseknoen samtidigt som jag får ömsom kärlek och ömsom stryk. Men nu boar hon in sig i hundbädden. Åh, vad jag behöver sova middag idag!
fredag 7 oktober 2011
Kramar
Det är ett par bloggare som har skrivit om kramar under gårdagen (t ex Hanna) och jag vill ju inte vara sämre jag!
Jag är uppvuxen i en kramfri familj, dvs vi kramas inte. Vilket är lite konstigt egentligen, för jag vet att min mamma älskar kramar, men ändå så har hon inte kramats nämnvärt. Eller ALLA i familjen tycker om kramar, men inte att kramas (does that make any sense?!).
Och jag kan säga att jag aldrig någonsin fått en puss av mina föräldrar, inte sedan den åldern då man minns saker i alla fall. Addera på det att dom aldrig någonsin har sagt att dom älskar mig.
Nu är det inget problem i sig, jag VET att dom älskar mig!
Men jag har ingen vana av att kramas, utan tänker oftast inte på det. Fast det beror lite på, med mina barn är jag otroligt kramig och pussig, och jag försöker att "komma ihåg det" med M. Men han vet ju vart jag kommer ifrån och tar inte illa vid sig (eller försöker att inte göra det iaf).
Som när Lillgrisen fyllde år och alla släktingar kom. Min familj kom, då säger man hejhej. Sedan kommer M's familj och man kramas (eller blir kramad). Samma när dom går, hejhej till min familj och kram med hans. Vilket när man tänker på det i efterhand är rätt lustigt.
Jag kommer ihåg första kramen av min syster, då var jag 13 år och blev chockad!
Kramar är härligt, men jag kan tycka att det blir konstigt ibland.
Som när vi hade något stort företagsmöte för några år sedan. Och vår VD ropade upp två kollegor på scenen, han gav dem varsin vinflaska och tackade dem för sina insatser; med ett handslag.
Sedan blev jag uppkallad, fick en vinflaska. Jag sträcker ut min hand, han ignorerar den och kramar mig i stället. Varpå jag då (givetvis) utbrister: "Oj!". Vilket lockade till lite skratt... Det störde mig gruvligt att jag skulle kramas för att jag var tjej.
Men barnen som sagt, åh vad härligt det är att gosa och kramas med dem. Det finns verkligen inget bättre! Men nu börjar Katten och Räkan bli stora, och det blir mer och mer på deras villkor. Så klart! Katten älskar att kramas, men undviker helst pussar. Men Räkan pussas fortfarande glatt på munnen. Vilket är supermysigt! (När jag var yngre så tyckte jag det var på gränsen till psyko att se föräldrar pussa sina barn på munnen, usch!!!)
Kontentan är väl att kramar, pussar och närhet är helt underbart. Så länge det känns rätt och med rätt personer. Tiden är nog förbi där man "tvingade" sina barn att krama mer eller mindre okända släktingar. Eller så kan barnen själva tycka att det är naturligt att göra så, man vet aldrig om man inte frågar dem!
Och jag vet att om min pappa skulle be mig om en kram, så skulle jag bli jätteglad!
Jag är uppvuxen i en kramfri familj, dvs vi kramas inte. Vilket är lite konstigt egentligen, för jag vet att min mamma älskar kramar, men ändå så har hon inte kramats nämnvärt. Eller ALLA i familjen tycker om kramar, men inte att kramas (does that make any sense?!).
Och jag kan säga att jag aldrig någonsin fått en puss av mina föräldrar, inte sedan den åldern då man minns saker i alla fall. Addera på det att dom aldrig någonsin har sagt att dom älskar mig.
Nu är det inget problem i sig, jag VET att dom älskar mig!
Men jag har ingen vana av att kramas, utan tänker oftast inte på det. Fast det beror lite på, med mina barn är jag otroligt kramig och pussig, och jag försöker att "komma ihåg det" med M. Men han vet ju vart jag kommer ifrån och tar inte illa vid sig (eller försöker att inte göra det iaf).
Som när Lillgrisen fyllde år och alla släktingar kom. Min familj kom, då säger man hejhej. Sedan kommer M's familj och man kramas (eller blir kramad). Samma när dom går, hejhej till min familj och kram med hans. Vilket när man tänker på det i efterhand är rätt lustigt.
Jag kommer ihåg första kramen av min syster, då var jag 13 år och blev chockad!
Kramar är härligt, men jag kan tycka att det blir konstigt ibland.
Som när vi hade något stort företagsmöte för några år sedan. Och vår VD ropade upp två kollegor på scenen, han gav dem varsin vinflaska och tackade dem för sina insatser; med ett handslag.
Sedan blev jag uppkallad, fick en vinflaska. Jag sträcker ut min hand, han ignorerar den och kramar mig i stället. Varpå jag då (givetvis) utbrister: "Oj!". Vilket lockade till lite skratt... Det störde mig gruvligt att jag skulle kramas för att jag var tjej.
Men barnen som sagt, åh vad härligt det är att gosa och kramas med dem. Det finns verkligen inget bättre! Men nu börjar Katten och Räkan bli stora, och det blir mer och mer på deras villkor. Så klart! Katten älskar att kramas, men undviker helst pussar. Men Räkan pussas fortfarande glatt på munnen. Vilket är supermysigt! (När jag var yngre så tyckte jag det var på gränsen till psyko att se föräldrar pussa sina barn på munnen, usch!!!)
Kontentan är väl att kramar, pussar och närhet är helt underbart. Så länge det känns rätt och med rätt personer. Tiden är nog förbi där man "tvingade" sina barn att krama mer eller mindre okända släktingar. Eller så kan barnen själva tycka att det är naturligt att göra så, man vet aldrig om man inte frågar dem!
Och jag vet att om min pappa skulle be mig om en kram, så skulle jag bli jätteglad!
Störigt
En grej jag har för mig stör jag mig själv på. Och det är att jag utbrister "Oj!" i tid och otid. Som en reflex, en jävligt störig reflex.
Någon slarvar och "halvtappar" något: "Oj!"
Det blixtrar till ute: "Oj!"
Någon trampar snett: "Oj!"
Någon nyser plötsligt: "Oj!"
Någon harklar sig högt: "Oj!"
SJUKT störigt! Men det är inte så himla lätt att sluta göra något som är just en reflex...
Någon slarvar och "halvtappar" något: "Oj!"
Det blixtrar till ute: "Oj!"
Någon trampar snett: "Oj!"
Någon nyser plötsligt: "Oj!"
Någon harklar sig högt: "Oj!"
SJUKT störigt! Men det är inte så himla lätt att sluta göra något som är just en reflex...
torsdag 6 oktober 2011
Idiomatiska uttryck
Jag verkligen älskar idiomatiska uttryck. Speciellt engelska.
När jag var yngre så skrev jag ner mina favoriter i en bok.
Vad sägs om:
mad as a March hare
raining cats and dogs
safe as houses
nervous as a long-tailed cat in a room full of rocking chairs
Men favoriten är nog ändå "a sight for sore eyes".
När jag var yngre så skrev jag ner mina favoriter i en bok.
Vad sägs om:
mad as a March hare
raining cats and dogs
safe as houses
nervous as a long-tailed cat in a room full of rocking chairs
Men favoriten är nog ändå "a sight for sore eyes".
onsdag 5 oktober 2011
Eftermiddag med en 2-åring
Hämtade Lillgrisen lite tidigare idag, och hon blev som vanligt överlycklig. På vägen hem hoppade hon i varendaste liten vattenpöl, och tjöt av lycka. Hm, man kanske skulle ta o testa på det någon dag...
Nu sitter vi har i varsin 'puff' och tittar på "Doktor Snuggles". Sämre kan man allt ha det en eftermiddag i oktober!
Samtal
Igår kväll så ringde hemtelefonen och i andra ändan var det en engelsman.
Instinktivt så trodde jag att det var en försäljare och taggarna åkte ut.
Men det visade sig vara en man, som jobbade som rekryterare åt ett bolag, som hade hittat mig inne på Linked in och undrade om jag var intresserad av en tjänst på xxx som avdelningsansvarig.
Oh, spännande! Oh, roligt! Men nej. Tjänsten var givetvis i Stockholm och nej, vi kan inte tänka oss att flytta. Men vad härligt för egot. Det var precis vad jag behövde!
Instinktivt så trodde jag att det var en försäljare och taggarna åkte ut.
Men det visade sig vara en man, som jobbade som rekryterare åt ett bolag, som hade hittat mig inne på Linked in och undrade om jag var intresserad av en tjänst på xxx som avdelningsansvarig.
Oh, spännande! Oh, roligt! Men nej. Tjänsten var givetvis i Stockholm och nej, vi kan inte tänka oss att flytta. Men vad härligt för egot. Det var precis vad jag behövde!
tisdag 4 oktober 2011
Nattning av barn
När man säger till Lillgrisen att det är läggdags så blir hon jätteglad och tjuter samtidigt som hon springer och säger godnatt till alla (utan den som skall natta henne).
Det där med att somna till vid nattning är heeemskt skönt, men rätt så förödande för resten av kvällen...
Sedan rusar hon upp för trappan, in och hämtar vattenflaskan i vårat sovrum och in i badrummet för att fylla på.
Sedan väljs det en bok och så är det dags att läsa.
Efter boken så släcker vi lampan och då är det dags att sjunga, oftast är önskemålet "Lilla katt" eller "Råttan" (var bor du lilla råtta?).
Sedan ska det sovas. Och det går oftast bra, hon gillar ju som sagt att gå och lägga sig.
Men ibland så kommer protesterna, "Pappa komma!" osv
Igår var det min tur, kände mig allmänt pigg så där. Vi körde hela racen, hon ropade efter pappa, jag lugnade. Hon låg och kramades, klappades och pruttade. Och sedan somnade VI.
Det där med att somna till vid nattning är heeemskt skönt, men rätt så förödande för resten av kvällen...
M kom upp för att väcka mig rätt snabbt, och jag vaknade när han gick i trappan. Men fy fan vad dåligt humör man blir på då :(. Och orken är som bortblåst. Så där låg jag som en annan val på soffan, tittandes på tv hela kvällen. Och spelandes Wordfeud, så klart!
onsdag 28 september 2011
Idag, 28 september
är dagen då jag helt plötsligt inser att det är rätt troligt att min ena dotter har dyslexi.
Och det känns, helt ärligt, faktiskt riktigt skönt!
Utredning med skolan är inledd.
Och jag sitter här med lite dåligt samvete...
.
Och det känns, helt ärligt, faktiskt riktigt skönt!
Utredning med skolan är inledd.
Och jag sitter här med lite dåligt samvete...
.
tisdag 27 september 2011
Genus - lite mer komplext än vad man tror (fast egentligen inte)
Bloggkommentatorerna nämner idag ett blogginlägg av Amanda Schulman där hon (Amanda) "Herregudar" sig över Genusdagis och "blir så trött på allt dravel".
Att hennes dotter givetvis väljer hennes klackskor och halsband framför pappas skor och portfölj.
Jag känner så väl igen mig, mitt gamla jag dvs. För drygt 8 år sedan så hade jag en något hetsig (hon hetsade) diskussion med min dåvarande svägerska gällande genus (vilket vi inte kallade det då). Saken var då att mina tjejer (då runt 2 år) hade upptäckt nattlinnen. Vi hade fått kläder av min syster (urväxta) och ungarna hade rotat fram dessa nattlinnen och vägrade från och med då sina pyjamaser. Jag själv har aldrig nattlinne, så det kunde ju inte komma från mig=medfött. Så naiv var jag då.
Svägerskan blev helt skogstokig, vilket i sig var oerhört onödigt, jag vet nämligen att vi var tvungna att åka hem då hon vägrade hålla sig till samtalston och ungarna blev mer än lovligt oroliga.
Svägerskan hade studerat genus, men saknade tyvärr förmågan att föra vidare det hon lärt sig. Väldigt synd tycker jag nu!
Det är ju nämligen väldigt troligt att jag, när barnen tog på nattlinnena och kom till mig, utbrast "Men åååååh vad FINA ni är!!!" och att dom där och då (bl a utifrån det) gjorde sina val.
Många verkar tro att det hela med genus är att tvinga pojkar att ha klänning och tvinga flickor att vara fula (rent krasst). Då vet man verkligen inte vad man pratar om och det kanske då är dags att ta in lite information.
Det handlar alltså om att ge sina barn möjligheter!
Att ge en pojke möjligheten att få måla naglarna, måla sig, bära rosa och ha klänning, utan att bli retad eller kallad för bög.
Att ge en flicka möjligheten att ha kläder som hon får smutsa ner (praktiska kläder), att vara högljudd och ta plats, att låta henne prova att klättra upp på den stora stenen själv. Och att slippa vara en liten söt docka, att älska sig själv som hon är!
Men från att ha kommit från "andra sidan" så kan jag för mitt liv inte förstå hur man kan bli upprörd över att en kille har sk flickiga kläder eller målade naglar. What's the fucking deal about that? VEM skadar det? Vem bryr sig, egentligen?
Att hennes dotter givetvis väljer hennes klackskor och halsband framför pappas skor och portfölj.
Jag känner så väl igen mig, mitt gamla jag dvs. För drygt 8 år sedan så hade jag en något hetsig (hon hetsade) diskussion med min dåvarande svägerska gällande genus (vilket vi inte kallade det då). Saken var då att mina tjejer (då runt 2 år) hade upptäckt nattlinnen. Vi hade fått kläder av min syster (urväxta) och ungarna hade rotat fram dessa nattlinnen och vägrade från och med då sina pyjamaser. Jag själv har aldrig nattlinne, så det kunde ju inte komma från mig=medfött. Så naiv var jag då.
Svägerskan blev helt skogstokig, vilket i sig var oerhört onödigt, jag vet nämligen att vi var tvungna att åka hem då hon vägrade hålla sig till samtalston och ungarna blev mer än lovligt oroliga.
Svägerskan hade studerat genus, men saknade tyvärr förmågan att föra vidare det hon lärt sig. Väldigt synd tycker jag nu!
Det är ju nämligen väldigt troligt att jag, när barnen tog på nattlinnena och kom till mig, utbrast "Men åååååh vad FINA ni är!!!" och att dom där och då (bl a utifrån det) gjorde sina val.
Många verkar tro att det hela med genus är att tvinga pojkar att ha klänning och tvinga flickor att vara fula (rent krasst). Då vet man verkligen inte vad man pratar om och det kanske då är dags att ta in lite information.
Det handlar alltså om att ge sina barn möjligheter!
Att ge en pojke möjligheten att få måla naglarna, måla sig, bära rosa och ha klänning, utan att bli retad eller kallad för bög.
Att ge en flicka möjligheten att ha kläder som hon får smutsa ner (praktiska kläder), att vara högljudd och ta plats, att låta henne prova att klättra upp på den stora stenen själv. Och att slippa vara en liten söt docka, att älska sig själv som hon är!
Men från att ha kommit från "andra sidan" så kan jag för mitt liv inte förstå hur man kan bli upprörd över att en kille har sk flickiga kläder eller målade naglar. What's the fucking deal about that? VEM skadar det? Vem bryr sig, egentligen?
fredag 23 september 2011
Hur är det möjligt att tortyr är tillåtet?
Läser här om våldssexmålet där en 16-årig flicka skrivit på ett "slavkontrakt" för en 32-årig man, som då utnyttjat henne fullkomligt. Låste in henne i en hundbur, piskade henne osv.
Mannen blev friad både i Tingsrätten och nu senast i Hovrätten . Och det har skrivits om det på många ställen.
Är det verkligen okej att utnyttja en (såpass ung) person pga av ett sk "slavkontrakt", är det okej att förnedra och plåga en uppenbart självdestruktiv person? Lägg där till att utnyttjaren är dubbelt så gammal.
Skall lagen inte kunna skydda detta?
Det påtalas om att lagarna är allt för gamla. Att detta självdestruktiva beteende hos unga tjejer ökar. Att det inte är fråga o någon njutning, alls. Utan bestraffning.
Kommentaren till en av artiklarna var att:
"Det faktum att flickan fick utlopp för sina sexuella känslor kanske hindrade ett självskadebeteende? Kan ni tänka så?"
Ursäkta, men hur insatt är man då?
Men på tal om insatt, nej jag har inte haft det självskadebehovet själv, och jag vet inte heller vem som anmälde. Var det hon själv?
Och sist, hur fan är det möjligt för en man att göra så här mot en ung tjej, med armarna fulla av ärr, som uppenbart har fruktansvärda problem? Att njuta av att göra så mot henne. Vad fan är det för fel där?
Mannen blev friad både i Tingsrätten och nu senast i Hovrätten . Och det har skrivits om det på många ställen.
Är det verkligen okej att utnyttja en (såpass ung) person pga av ett sk "slavkontrakt", är det okej att förnedra och plåga en uppenbart självdestruktiv person? Lägg där till att utnyttjaren är dubbelt så gammal.
Skall lagen inte kunna skydda detta?
Det påtalas om att lagarna är allt för gamla. Att detta självdestruktiva beteende hos unga tjejer ökar. Att det inte är fråga o någon njutning, alls. Utan bestraffning.
Kommentaren till en av artiklarna var att:
"Det faktum att flickan fick utlopp för sina sexuella känslor kanske hindrade ett självskadebeteende? Kan ni tänka så?"
Ursäkta, men hur insatt är man då?
Men på tal om insatt, nej jag har inte haft det självskadebehovet själv, och jag vet inte heller vem som anmälde. Var det hon själv?
Och sist, hur fan är det möjligt för en man att göra så här mot en ung tjej, med armarna fulla av ärr, som uppenbart har fruktansvärda problem? Att njuta av att göra så mot henne. Vad fan är det för fel där?
Fredagsmys
Under uppväxten så hade vi alltid fredagsmys, bara att det inte hette så då.
Klassikern var;
En påse chips (200 gram, så klart).
En (glas)flaska Coca Cola (den var väl ev på 75 cl eller 1 liter).
Detta delade två vuxna och två barn på. Och så tittade vi på "Dallas".
På lördagen tror jag att vi hade lite godis istället.
Nu för tiden har vi givetvis också fredagsmys. Fredagsmys framför lördagsgodis anytime!
Fast nu finns det ju inga 200 grams chipspåsar (om man inte handlar på Tappen (=bensinmacken, för er som inte bor i Gbg-området)). Och ja, vi äter mer, och Colaflaskan är ofta en 2 litare.
Och en "liten" chipspåse bland 5 chipsälskare försvinner snabbare än ett glas vatten i Sahara!
Vad brukar ni ha på helgen? Är det fredagsmys och lördagsgodis, eller både ock?
Här brukar vi ha chips ena dagen och lite godis andra.
Klassikern var;
En påse chips (200 gram, så klart).
En (glas)flaska Coca Cola (den var väl ev på 75 cl eller 1 liter).
Detta delade två vuxna och två barn på. Och så tittade vi på "Dallas".
På lördagen tror jag att vi hade lite godis istället.
Nu för tiden har vi givetvis också fredagsmys. Fredagsmys framför lördagsgodis anytime!
Fast nu finns det ju inga 200 grams chipspåsar (om man inte handlar på Tappen (=bensinmacken, för er som inte bor i Gbg-området)). Och ja, vi äter mer, och Colaflaskan är ofta en 2 litare.
Och en "liten" chipspåse bland 5 chipsälskare försvinner snabbare än ett glas vatten i Sahara!
Vad brukar ni ha på helgen? Är det fredagsmys och lördagsgodis, eller både ock?
Här brukar vi ha chips ena dagen och lite godis andra.
torsdag 22 september 2011
Dagens Awww
Fick precis mail om att man kunde gå in och titta på Lillgrisens dagisfoton.
Jag var först nöjd med att hon faktiskt gick med på att vara med på korten, det gjorde INTE Räkan när hon var i samma ålder.
Dagispersonalen sa att problemet vid fotograferingen var att hon skulle ha ute tungan hela tiden.
Men nu fick jag se bilderna och jag bara sitter och leeeer. Helt underbara!
Men å andra sidan, hur kan man ens misslyckas när man tar kort på en Lillgris?
Jag var först nöjd med att hon faktiskt gick med på att vara med på korten, det gjorde INTE Räkan när hon var i samma ålder.
Dagispersonalen sa att problemet vid fotograferingen var att hon skulle ha ute tungan hela tiden.
Men nu fick jag se bilderna och jag bara sitter och leeeer. Helt underbara!
Men å andra sidan, hur kan man ens misslyckas när man tar kort på en Lillgris?
onsdag 21 september 2011
Chips Chips Chips
OLW gör det som dom har gjort förr, dvs dom har en tävling där man skall skicka in förslag på kryddning av chips för att få fram nya succeer.
Förra gången vann "Vilda Western" som är mycket mycket god, kryddad med American BBQ, Sourcream och Onion. Mums!
Jag älskar chips, det finns egentligen ingen chipssort eller smak som jag ratar. Tills nu... Kebabdrömmen var verkligen fruktansvärd! Jag är SÅ besviken. Köpte den och Italian Cheese till fredagsfikat på jobbet. *POFF* så var Italian Cheese slut, Kebabchipsen fick vi slänga på måndagen...
Italian Cheese och Sourcream, OMG (för andra gången idag) så otroligt goda! Vore otroligt förvånad om dom inte vann, men det återstår att se! Jag såg på OLW's hemsida att många har väldigt dålig smak...
Salt & Vinäger är ju egentligen inget nytt, skillnaden är väl att det är Maltvinäger, och det är ju alltid gott. Men det är ju som sagt inget nytt. Been there osv.
Förra gången vann "Vilda Western" som är mycket mycket god, kryddad med American BBQ, Sourcream och Onion. Mums!
Nu finns det tre nya finalister ute:
Kebabdrömmen (Kebabkrydda), Sourcream and Italian Cheese (Parmesan, Sourcream och en gnutta svartpeppar) samt Salt &Vinegar.
Jag älskar chips, det finns egentligen ingen chipssort eller smak som jag ratar. Tills nu... Kebabdrömmen var verkligen fruktansvärd! Jag är SÅ besviken. Köpte den och Italian Cheese till fredagsfikat på jobbet. *POFF* så var Italian Cheese slut, Kebabchipsen fick vi slänga på måndagen...
Italian Cheese och Sourcream, OMG (för andra gången idag) så otroligt goda! Vore otroligt förvånad om dom inte vann, men det återstår att se! Jag såg på OLW's hemsida att många har väldigt dålig smak...
Salt & Vinäger är ju egentligen inget nytt, skillnaden är väl att det är Maltvinäger, och det är ju alltid gott. Men det är ju som sagt inget nytt. Been there osv.
Föräldramöte
Igår var jag på Föräldramöte på skolan. OMG vad jag avskyr det!
Det finns personer där som går mig på nerverna mer än vad jag trott varit möjligt.
Så jag är sur redan när jag kommer dit...
Som Katta Kvack skrev tidigare ikväll så har även mina ongar tur som har MIG till förälder... (fast det var ju inte ordagrannt det hon skrev)
Som t ex. en av mammorna slängde ur sig precis när man hade börjat hoppas på att få gå hem:
Alltså, den har nya slöjdläraren... Är hon verkligen utbildad slöjdlärare? (rösten gick upp när hon sa 'utbildad'). För sedan hon började och den gamla slöjdläraren slutade så har kvaliteten på det XX tar hem blivit sååå mycket sämre! (där vänder hon sig till väninnemammorna och nickar lite för att få medhåll).
Där kände jag att det räckte, så jag reste mig, tackade klassföreståndaren, och gick hem.
Det finns personer där som går mig på nerverna mer än vad jag trott varit möjligt.
Så jag är sur redan när jag kommer dit...
Som Katta Kvack skrev tidigare ikväll så har även mina ongar tur som har MIG till förälder... (fast det var ju inte ordagrannt det hon skrev)
Som t ex. en av mammorna slängde ur sig precis när man hade börjat hoppas på att få gå hem:
Alltså, den har nya slöjdläraren... Är hon verkligen utbildad slöjdlärare? (rösten gick upp när hon sa 'utbildad'). För sedan hon började och den gamla slöjdläraren slutade så har kvaliteten på det XX tar hem blivit sååå mycket sämre! (där vänder hon sig till väninnemammorna och nickar lite för att få medhåll).
Där kände jag att det räckte, så jag reste mig, tackade klassföreståndaren, och gick hem.
tisdag 20 september 2011
Fuck Facebook
Igår lämnade jag Facebook, lite otippat faktiskt för jag brukar verkligen hylla stället (i alla fall gentemot pessimisterna). Men nu har även jag fått nog.
Varför?
Av den märkliga (enligt mig själv) anledningen att jag faktiskt inte mår bra av det stället, jag ifrågasätter lite för mycket. Jag gillar att läsa om vad folk pysslar med och så, och kommenterade rätt flitigt. Bra och så där.
Men sedan så har även en ful ful avundsjuka börjat krypa fram.
Varför svarar hon inte på mailet, jag vet ju att hon varit inne och läst det?
Jaha, ska dom hitta på något, varför blev inte jag tillfrågad?
Känner mig otillräcklig över att en del verkar hinna med ALLT.
Blir avundsjuk på gamla barndomsvänner som umgås, fast jag helt ärligt inte VILL vara med dem...
Jag tycker själv att jag är en tönt som känner så. Men det är fakta. Så jag lämnade Facebook cold turkey. Vilket tyvärr gör att man kommer tappa kontakten med en del. Men jag gissar på att de flesta (inte bitter!) inte ens märker att jag är borta.
Jag har varit med Facebook i snart 4 år, så det kanske känns lite tomt. Men hellre känna att man inte vet vad som händer. Än att känna sig utanför.
Jag finns ju fortfarande kvar, och vännerna med (tror jag!). Man kan ju faktiskt hålla kontakten på annat sätt, har jag hört...
Varför?
Av den märkliga (enligt mig själv) anledningen att jag faktiskt inte mår bra av det stället, jag ifrågasätter lite för mycket. Jag gillar att läsa om vad folk pysslar med och så, och kommenterade rätt flitigt. Bra och så där.
Men sedan så har även en ful ful avundsjuka börjat krypa fram.
Varför svarar hon inte på mailet, jag vet ju att hon varit inne och läst det?
Jaha, ska dom hitta på något, varför blev inte jag tillfrågad?
Känner mig otillräcklig över att en del verkar hinna med ALLT.
Blir avundsjuk på gamla barndomsvänner som umgås, fast jag helt ärligt inte VILL vara med dem...
Jag tycker själv att jag är en tönt som känner så. Men det är fakta. Så jag lämnade Facebook cold turkey. Vilket tyvärr gör att man kommer tappa kontakten med en del. Men jag gissar på att de flesta (inte bitter!) inte ens märker att jag är borta.
Jag har varit med Facebook i snart 4 år, så det kanske känns lite tomt. Men hellre känna att man inte vet vad som händer. Än att känna sig utanför.
Jag finns ju fortfarande kvar, och vännerna med (tror jag!). Man kan ju faktiskt hålla kontakten på annat sätt, har jag hört...
måndag 19 september 2011
lördag 17 september 2011
Lördag
Idag var jag med Katten och Räkan på bio.
Åh vad roligt det var! Det är härligt att bara umgås med de stora tjejerna ibland.
Innan bion så var vi på Mc Donalds (usch...) vid Scandinavium och precis utanför fönstret (fast på vägen då...) så hade det skett en olycka mellan en MC och en bil. Brandkåren om, ambulans och polis (och bärgare). MC-föraren satt på trappen utanför, så förhoppningsvis var det ingen större fara. Men ambulanspersonerna monterade upp honom på en sådan där brits för att skydda om han nu fått rygg/nackskador (hoppas inte).
Det sanerades, bärgades och poliser intervjuade folk. Katten är en stort fan till programmen "112 - på liv och död" så detta var verkligen både skrämmande och fascinerande. Håller tummarna för att MC-föraren klarade sig bra!
Sedan var vi och såg Poppers Pingviner, mycket trevligt! Hade väl föredragit den engelska versionen, men Katten hänger inte riktigt med än och det ska ju vara roligt att gå på bio!
Det sprutade nästan popcorn och baconchips ur öronen på oss...
Hemma så hade lillgrisen fått provsitta på en MC och var i lilla himmelriket. Och nu sitter Räkan vid datorn, Katten har en kompis här och dom tittar på film, och lillgrisen hon tittar på Tingeling (som vanligt) och äter chips. "Mamma sitta här!" *pekar* Dags för mig att jobba, dvs sitta i soffan och ha det gott, livet är bra jobbigt ibland!
Åh vad roligt det var! Det är härligt att bara umgås med de stora tjejerna ibland.
Innan bion så var vi på Mc Donalds (usch...) vid Scandinavium och precis utanför fönstret (fast på vägen då...) så hade det skett en olycka mellan en MC och en bil. Brandkåren om, ambulans och polis (och bärgare). MC-föraren satt på trappen utanför, så förhoppningsvis var det ingen större fara. Men ambulanspersonerna monterade upp honom på en sådan där brits för att skydda om han nu fått rygg/nackskador (hoppas inte).
Det sanerades, bärgades och poliser intervjuade folk. Katten är en stort fan till programmen "112 - på liv och död" så detta var verkligen både skrämmande och fascinerande. Håller tummarna för att MC-föraren klarade sig bra!
Sedan var vi och såg Poppers Pingviner, mycket trevligt! Hade väl föredragit den engelska versionen, men Katten hänger inte riktigt med än och det ska ju vara roligt att gå på bio!
Det sprutade nästan popcorn och baconchips ur öronen på oss...
Hemma så hade lillgrisen fått provsitta på en MC och var i lilla himmelriket. Och nu sitter Räkan vid datorn, Katten har en kompis här och dom tittar på film, och lillgrisen hon tittar på Tingeling (som vanligt) och äter chips. "Mamma sitta här!" *pekar* Dags för mig att jobba, dvs sitta i soffan och ha det gott, livet är bra jobbigt ibland!
fredag 16 september 2011
5:20
5:20 slog Lillgrisen upp sina stora blå och kom klampandes över till oss.
Och redan där vet man, hon vaknade såpass sent att hon inte kommer att somna om.
Hon kryper upp mellan oss och gottar in sig, vrider sig, vänder sig, är törstig, dricker och sedan kommer det "OPP!"
*suck* Försöker tysta henne men hon blir mer och mer högljudd. Så jag säger "Jaja, vi ska gå upp".
"JIPPIE! OPP!" hojtar hon och fnissar. Då är det rätt svårt att vara sur faktiskt.
Men oj vad vi längtar efter att vi ska komma ur den där ovanan att vakna någonstans mellan 4:30-05:30 och vilja gå "OPP!". Max 2 år till kanske? (Hjälp!)
Och redan där vet man, hon vaknade såpass sent att hon inte kommer att somna om.
Hon kryper upp mellan oss och gottar in sig, vrider sig, vänder sig, är törstig, dricker och sedan kommer det "OPP!"
*suck* Försöker tysta henne men hon blir mer och mer högljudd. Så jag säger "Jaja, vi ska gå upp".
"JIPPIE! OPP!" hojtar hon och fnissar. Då är det rätt svårt att vara sur faktiskt.
Men oj vad vi längtar efter att vi ska komma ur den där ovanan att vakna någonstans mellan 4:30-05:30 och vilja gå "OPP!". Max 2 år till kanske? (Hjälp!)
torsdag 15 september 2011
Barn
Alltså, även om det är sant det jag skrev nedan så låter det ju för jävla trist. Jag älskar mina kids mer än livet självt. Och även om man vet att dom måste ta en del av livets smällar själva, så vill jag ju egentligen inget heller än att ta dom själv. På ett sätt.
onsdag 14 september 2011
Pain in the ass
Var och hämtade Katten från hennes Slöjdgrupp (det stället är värt ett eget inlägg) och i Vincents "The moment that I met you" spelas och hon ber mig att höja.
Nu har hon och syrran börjat läsa engelska på allvar i skolan och börjar visa lite mer intresse.
"The moment I met you
That moment I forgot about everything I've been through
Tell me how could that be, hey baby
Guess we both know
I'd follow you wherever you go "
Katten frågar:
-Vad sjunger han?
Jag berättar lite kort att han är förälskad och att han vill följa henne vart hon än går.
- Men.. Vad JOBBIGT för henne!
Men eller hur!
Nu har hon och syrran börjat läsa engelska på allvar i skolan och börjar visa lite mer intresse.
"The moment I met you
That moment I forgot about everything I've been through
Tell me how could that be, hey baby
Guess we both know
I'd follow you wherever you go "
Katten frågar:
-Vad sjunger han?
Jag berättar lite kort att han är förälskad och att han vill följa henne vart hon än går.
- Men.. Vad JOBBIGT för henne!
Men eller hur!
På sant!
Jag var och tränade på lunchen idag.
Jag gjorde det!
Precis som om det skulle vara någon fantastisk prestation.
Men det var det!
Och i söndags så gick jag och syrran en 7,5 km tur i skogen.
Det här kan vara början på något helt grymt bra.
Allt hänger på mig själv... (hjälp)
Jag gjorde det!
Precis som om det skulle vara någon fantastisk prestation.
Men det var det!
Och i söndags så gick jag och syrran en 7,5 km tur i skogen.
Det här kan vara början på något helt grymt bra.
Allt hänger på mig själv... (hjälp)
måndag 12 september 2011
Det där om att barn växer
Helt plötsligt i morse insåg jag att Lillgrisens stövlar nog är för små. Jämförde dem sula mot sula med hennes vanliga skor (som hon haft länge) och stövlarna var allt bra mycket mindre.
Oj!
Jag har inget emot att barn växer och utvecklas, många drömmer om att deras små ska förbli små bebisar bara ännu ett tag och att tiden skall gå extra sakta.
Inte jag, jag vill veta hur dom tänker, att dom berättar vad som rör sig där inne i de små knäppa huvudena. Att dom lär sig och upptäcker.
Men dom behöver ju inte växa som raketer rent fysiskt...
Jag har tre barn, inser ni hur mycket "plötsligt inser jag att xxx är för litet"?
Gympadojjor, gummistövlar, regnkläder, sommarskor, jackor osv. Klart ni vet, ni med barn.
Och nu är det höst, det är dags för vinterjacka och vinterskor x3.
Förra året ärvde Räkan Kattens jacka och dom kunde ha samma termobrallor som året innan. Men inte i år.
Förra året ärvde Räkan Kattens jacka och dom kunde ha samma termobrallor som året innan. Men inte i år.
Men vi tar väl och börjar med dom däringa gummistövlarna...
Kvinnor kan - men vill inte
Aftonbladet skriver om det omvända fenomenet i kampen om jämställdheten.
Dvs att män börjar mer och mer ta åt sig av de oerhörda mängderna av städning och matlagning i hemmet.
Men att kvinnorna fortsatt undviker att skruva upp hyllor, klippa gräs och ställa in tv-kanaler. (http://www.aftonbladet.se/wendela/article13608245.ab)
Jag känner igen det själv, faktiskt inte för min egen del, men från vänner omkring mig. Och ännu närmare, nämligen mina egna föräldrar.
Jag är uppvuxen med en pappa som dammsög, lagade mat, bakade bullar och strök (det var alltid pappa man bad om hjälp när den(då) populära kråsblusen skulle strykas), senare så var han även "dagpappa" till mina då 3-åriga (busiga) tvillingtjejer.
Min mamma däremot skulle aldrig tvätta bilen, klippa gräset, tapetsera eller liknande. Till hennes försvar så misstänker jag skarpt att min pappa aldrig skulle ha tillåtit det (det hade ju inte blivit lika bra som om han hade gjort det...).
Jag har vänner som vill ha en man till hjälp för att till exember installera datorn. Jag har erbjudit mig, men har vänligen blivit nekad. Hon ville ha en man.
Och jag förstår inte riktigt det där, gör man inget så blir man aldrig bättre på det. Våga göra fel, ORKA göra fel.
Precis som om vi kvinnor gärna (jag själv inkluderad, tyvärr) ursäktar männen t ex i tvättstugan med att han egentligen kort och gott inte gör som vi vill. Men varför skulle han? Varför skall byxor hänga där och trasor där? Spelar det roll, egentligen? Så klart inte! Kontrollbehovet tar över. Så dumt.
Precis som om vi kvinnor gärna (jag själv inkluderad, tyvärr) ursäktar männen t ex i tvättstugan med att han egentligen kort och gott inte gör som vi vill. Men varför skulle han? Varför skall byxor hänga där och trasor där? Spelar det roll, egentligen? Så klart inte! Kontrollbehovet tar över. Så dumt.
Jag själv har däremot ett annat problem. Jag påbörjar gärna saker. Jag river tapeter och spacklar, skruvar upp, installerar, klipper, tvättar bil, byter däck. Men stöter jag på patrull så orkar jag inte mer, jag ger upp. Och då tar min snälla man över. Men ber jag om hjälp när jag inte orkar lägga in tvätten eller städa i köket. Icke! Där måste jag skärpa mig.
Men får han problem, med monteringar, och gud vet vad, så ber han mig om hjälp. Han räknar med att jag kan hjälpa honom, även om det är muttrar som sitter benhårt och att han själv säkert är minst 4 ggr starkare än jag är. Han utgår aldrig ifrån att jag inte kan. Och det tycker jag är så jävla skönt!
torsdag 8 september 2011
Gris på resa
Idag skulle Grisen åka till farmor, hon och farbror Leo (mycket viktigt) skulle åka dit.
- Leo med!
Och när väl farmor kom, så visste hon inte till sig av glädje! Först skrek hon (glädje), sedan hoppade hon, sedan sprang hon iväg och började leka med sitt garage, och sedan tillbaka. Helt galen.
Den lille terroristen, som som vanligt vaknade 5 i morse och var på ett strålande humör! Igår var jag hemma med henne för hon var inte riktigt sig själv, hon bröt ihop för allt och låg som en liten pöl i soffan. Av det syntes det idag ungefär ingenting!
Hon har sprungit, sprungit och sprungit omkring här hemma på morgonen. Sjungit, lekt, målat, tittat på Tingeling och sedan börjat om från början igen.
Jag vill ha en 2-årings energi!
torsdag 1 september 2011
Byxångest
Igår så tog jag mig äntligen i kragen och åkte till närmaste köpcentrat för att köpa nya byxor.
Det var verkligen kris! Hade inga hela byxor över huvud taget.
Jag avskyr att handla byxor, eller det var nog för milt uttryckt. Jag HATAR att köpa byxor!
Vet att många kvinnor gör det, för det är ju inte direkt så att vi stöps i samma form direkt. Långa ben, korta ben, breda höfter kombinerat med smal midja osv
Jag har även den sköna fördelen att mitt ena ben är en hel storlek större än det andra.
Jag har även den sköna fördelen att mitt ena ben är en hel storlek större än det andra.
Ja, jag vet, helt absurt. Men det är som det är och så har det väl alltid varit, mer eller mindre.
Sist jag skulle köpa byxor, för ett år sedan, så fick jag provat över 40 par jeans innan jag hittade några som passade. 40 par! Och då är jag inte speciellt kräsen. Tror ni att det var några billiga byxor? Givetvis inte, jag gav mer för ett par byxor än vad jag gjort för något i klädesväg i hela mitt liv.
Denna gången dök jag in i den affären på en gång, och där fanns ett par som passade med en gång. Riktigt, riktigt snygga och satt bra. Och nu var dom ÄNNU dyrare...
Men efter att ha sprungit runt i några andra butiker så var det bara att lomma tillbaka.
Fast jag hittade faktiskt även ett par som sitter GANSKA bra för halva priset, så jag köpte två par. TVÅ PAR! Fatta, helt otroligt sanslöst! Jag har två par nya byxor! Och jag kommer inte behöva köpa några nya på över ett år! Jippie!
Fast jag hittade faktiskt även ett par som sitter GANSKA bra för halva priset, så jag köpte två par. TVÅ PAR! Fatta, helt otroligt sanslöst! Jag har två par nya byxor! Och jag kommer inte behöva köpa några nya på över ett år! Jippie!
tisdag 30 augusti 2011
Tuffingar
Vad är det med människor som gör oss (?) så otroligt tuffa när vi sitter gömda bakom våra skärmar och tangentbord.
Som får oss (?) att skriva saker som vi (?) aldrig skulle drömma om att säga till personen om vi stod öga mot öga med dem?
Jag försöker fostra mina barn till att just inte skriva saker per sms/facebook (eller andra medier) som dom just inte skulle våga att säga direkt till personen i fråga. Och givetvis har jag lösenord och annat till mina stora tjejers konton, och dom vet att jag kan gå in och kika.
En gång fick jag säga till min ena tjej att hon gått över gränsen, att det hon skrivit till en klasskamrat INTE var ok.
Hon svarade då att hon hade känt det själv och hade bett om ursäkt i skolan samma dag.
Det gjorde mig stolt.
För nog gör man misstag, men hon lärde sig, och hon lärde sig själv. Underbara unge!
Varför är det då så otroligt svårt för vuxna? Om man inte har samma åsikt som någon annan så betyder det inte att den andra (eller du själv) är dum i huvudet, ful eller äcklig. Det tror jag egentligen att de flesta håller med om. Men tittar man runt i bloggar och annat så dyker sådana kommentarer upp relativt titt som tätt.
Folk är förvånade över att rutiner för kommentarer har ändrats på t ex Expressens och Aftonbladets sajter. Det ropas om att det är censur.
Men kom igen! Att skriva anonyma nedsättande kommentarer är knappast yttringsfrihet.
Skriv dom under ditt egna namn, och vi börjar närma oss.
Uttryck dig vettigt, och vi är där!
fredag 26 augusti 2011
Idioter...
Ögar lite snabbt igenom aftonbladet, och snubblar över detta:
Kim Kardashian har gift sig (who care, men ändå). Rubriken är då:
"Nygift men med samma stil".
Ursäkta?!
Och den fortsätter då, som ni ser, med "Kim på smekmånad i sedvanlig urringning".
Ska man ändra stil bara för att man gifter sig? Knytblus och huckle?
Jag blir grymt provocerad av den rubriken! Sicka idioter!
2 år
I helgen blir min lilla gris 2 år.
2 år!
Fatta vad stort!
Och hon har vuxit så mycket de sista månaderna, och med vuxit menar jag att hon pratar så otroligt mycket. Hon berättar saker, och man förstår (oftast).
Man kan föra små samtal.
Oftast är dom samtalen iofs om bajskorvar och kiss. Men ändå!
Så i helgen ska vi försöka hinna ge henne frukost på sängen (hon lär ju vakna först, som vanligt, och det är väl inte jättetroligt att man kan lyckas få henne tillbaka dit) och skönsång. Hon kommer att älska't!
Och jag (vi) känner nog att vi har bestämt oss. Det räcker nog så här. Tre underbara fjantar, vad mer kan man önska?
fredag 12 augusti 2011
Personal shopper
Idag har jag agerat personal shopper på lunchen.
Det kan man inte tro när man ser mig!
Eller ja, det var till min 96-åriga mormor, så det är plisserat och skjortklänningar.
Men oj, det var roligt!
I helgen skall det bedömas, ska jag vara nervös månne?
måndag 4 juli 2011
Ironiskt så det förslår
Läste i Aftonbladet idag om en mc-förare som kraschade och dog under en demonstration i lördags.
Vad han demonstrerade mot? Wait for it...
Ibland ter sig livet lite väl ironiskt. Och trots att det givetvis är ohyggligt tråkigt att en man dog, men det är lite svårt att inte dra lite på smilbanden. Man kanske kan säga att han dog för sin sak?
55 694
plus oss två, dvs 55696 människor intog Ullevi igår (söndag) för att avnjuta "The Big 4".
Dvs Anthrax, Megadeth, Slayer och Metallica.
Ljudet, speciellt under Anthrax framträdande, var under all kritik! Ljudpersonen borde få kicken! Man hörde inte ett ord av sången (eller "sången" ;)) öht. Dåligt!
Megadeths sångare David Mustaine lämnade mycket att önska. Man kan lätt förstå varför han fick kicken från Metallica, som någon skrev "Ville han ens vara där?".
Slayer är ingen av mina favoriter, men oj! Sicket ös, sicken karismatisk sångare. Dom var faktiskt riktigt riktigt bra! Tom Araya fyrade av leenden som gjorde att han såg ut som en riktig galning, störtskönt!
Sedan kom det som de flesta väntat på: Metallica. Kort kan man väl bara säga att ni skulle ha varit där! Jag själv har aldrig varit på konsert på Ullevi förrut, och jag insåg nu hur mycket jag gått miste om!
När Metallica river av "Master of Puppets" så överröstas James av pubiken, som (mer eller mindre) samstämmigt sjunger. Obeskrivligt häftigt. Så otroligt stort. Gåshud och det var nästan så man blev tårögd. Grymma effekter med eld och fyrverkerier. Det var helt klart värt sina 4 timmar av väntan.
Som ett något mesigt Metallicafan så saknade jag givetvis "Nothing else matters", den hade suttit som en smäck. Men jag kan också förstå varför den inte spelades.
Jag hade ju även lätt klarat mig utan alla dessa gitarr/bas/trumsolon, lätt, och i stället hört 2-3 låtar till. Men det är ju jag! (=mesigt fan)
fredag 1 juli 2011
Ops...
Det allra farligaste med att ha små barn (igen) är att jag har kopiöst svårt att stå emot barnkläder, nästintill omöjligt. Och jag fattar det inte!
De stora tjejerna går inte att handla till längre egentligen, för det måste sitta bra, och speciellt ena måste vara med om det öht ska passa henne.
Men lillgrisen!
Så idag, handlade jag något onödigt till henne igen. Denna gången på Villervalla som hade rea. Klara färger, välgjort och även rätt könsneutralt. Dom har SÅ snygga kläder. Grisen fick deras jacka i våras, grym kvalitet och snygg som fan.
Hon kommer att bli coolaste grisen i stan!
Ps. Min mobilkamera är grym(t dålig)!
Hur... tänkte han där egentligen?
Läste hos Haren som länkade till en artikel om Viggo Cavling (Chefredaktör på Resumé), och jag bara häpnar!
Han säger bl a (bortsett från att det han älskar mest hos sin fru, är att hon är vacker) att:
"Från det att kvinnan blir gravid och 18 månader framåt – då går det inte att vara jämställd."
GÅR inte? Ursäkta, men det var bland det DUMMASTE jag någonsin har hört!
Han utgår alltså ifrån att hans familj är normen för alla andra, bara för att han inte har lust (eller hans fru) att vara jämställda. Precis som om det vore något jobbigt och en plåga.
Jag förstår mig inte på folk...
tisdag 28 juni 2011
Biljetter!
Det visade sig att detta var e-biljetter (som jag slarvat bort...) så min kollega, som jag köpte dem av, skriver bara ut en ny.
Lycka!
Har jag lärt mig min läxa? Det återstår att se...
Det vackraste
Bland det vackraste jag vet är när äldre par är kärleksfulla mot varandra.
Jag bara smälter!
Det kommer snart en dokumentär som heter "Love Etc" där mannen, som väl är runt 75 år, säger:
"I've been married for 48 years.
But it feels like 48 minutes.
48 seconds."
Några äldre släktingar till mig (80+) kallade varandra för älskling (med kärleksfull röst), jag var väl runt 10 år då. Jag blev helt varm!
Det är fint! Gammal kärlek är fint!
Fortfarande inga biljetter...
... men istället så vann jag en tävling på Bambis blogg.
Jag har vunnit mig ett par, nej TVÅ par otroligt lyxiga och snygga gummistövlar (märke Hunter) från Tintin Style.
TACK så mycket Bambi (plus make, som hade varit med och valt ut vinnaren).
Jag och Lillgrisen kommer vara grymt snygga i våra silvriga stövlar när vi kommer att klafsa omkring i skogen!
Så nu kan jag kassera mina silvertejpade stövlar, som för övrigt inte stod riktigt under tak på altanen, så det har regnat in i dem... Jippie!
måndag 27 juni 2011
På söndag...
... så ska jag och M gå på Metallica!
Jag/Vi går egentligen aldrig på konserter, så detta ska bli riktigt riktigt roligt!
Ännu roligare är ju att jag har en tendens att lägga saker på "riktigt bra ställen" som jag sedan glömmer av (ex min syrras present som jag hittade ett halvår EFTER hennes födelsedag...).
Denna gången tyckte jag att jag var lite smart, för jag sa till M att "Nu lägger jag biljetterna här, och det kommer jag att glömma av, men nu vet du också".
So far so good...
Men tror ni att han kommer ihåg stället? Not really...
tisdag 21 juni 2011
Färgglada kläder
Beställde för några dagar sedan lite kläder från Kamelont Design, som har en ordentlig rea just nu *tipsar*.
Kläderna är så otroligt färgglada att jag inte kunde låta bli...
Lite dumt nog så beställde jag en klänning, som lillgrisen nästan aldrig har, fast om det nu äntligen blir lite varmare så är det ju inte så dumt.
Så här fina är dom på bild i alla fall, och jag hoppas att dom är minst lika fina (och sköna!) när dom väl dyker upp!
Plötsligt händer det!
Räkan är en bokmal, hon ÄLSKAR att läsa, och fort går det. Hon har nu börjat med första Harry Potter boken (jag har inte läst någon av de böckerna själv och vi hade inga hemma), så får vi se vad hon tycker!
Problemet var att hitta något som skulle göra att Katten skulle fastna lite, för hon behöver träna lite mer. Och nu äntligen hittade jag något som hon verkligen älskade! Svensk manga; om en katt. Som gjort för henne! Så hon slukade de två första som jag köpt till henne, så det blir till att jaga fler! Nog för att det inte var mycket text och så, men hon verkligen fastnade i dem, så underbart roligt!
fredag 17 juni 2011
Underbaraste klippet ever
Ett klassiskt klipp, som faktiskt en av mina kollegor missat (och han är reporter!).
Så här, som en fredags karamell, så kommer det!
torsdag 16 juni 2011
Halv åtta hos stjärnorna
Är Solveig Ternström (aka Svenska Hjärtan) sådan på riktigt, eller var hon ständigt onykter under inspelningen? Samma gällande "SnickarMatte"(Bygglov), hade han ögoninflammation, eller låg han på samma nivå som Solveig?
Vi spekulerade hemma i soffan! Men strunt samma, roligt avsnitt var det i alla fall!
måndag 13 juni 2011
Om fyra veckor...
... så har jag semester. Semestern är alltså en semesterlängd bort!
Published with Blogger-droid v1.7.1
Hört på servicehemmet
Efter att banankakorna var klara så packade vi in oss, alla fem, för att hälsa på min gamla mormor (96).
Vi kom in precis när dom hade ätit sin lunch och alla (4 stycken...) satt helt knäpptysta runt bordet.
Mormor frågade var vi hade vår lilla (lillgrisen). Och såg henne sedan och sa; Åh där är hon ju!
Lillgrisen stod lite blygt i sin kepa, mörkblåa tröja med planeter och raketer samt lila jeans.
Gubben (fyller 100 år i år!)som sitter mitt emot mormor utbrister;
Men är du verkligen säker på att det inte är en kille?!
Varpå speciellt mormor, ser lite förvånad ut.
Gubben: Ja, han har ju byxor på sig!
Det var faktiskt ett oväntat svar! För jag själv trodde att det hade med kepsen/korta håret/tröjan. Vi utbrast alla i kör; Åhhh, det var länge sedan det var så!
Gubben såg lite förvånad ut, man lär sig något nytt varje dag, även om man är 100 år.
söndag 12 juni 2011
Morgonstund har kaka och bröd i mun
Klockan är nu 7 och det är söndag.
I ugnen står nu dagens första banankaka samt att degen som jag satte igår kväll står och jäser i kylen.
Tänkte att det skulle vara himla gott med nybakat bröd på morgonen, för det är det! Men det är ett nytt recept så vi får se hur det smakar.
Banankaka är förresten sådant som jag själv tycker låter rätt så osmakligt, men som faktiskt är riktigt gott! Och just nu så ligger det en del sjukt övermogna bananer i fruktskålen, så då får man passa på!
Lillgrisen hejjade på och kollade fascinerat när jag bakade (vilket betyder att det faktiskt verkligen inte hör till vanligheterna sådant här...).
Stora shoppingdagen
Idag var stora shoppingdagen med mina stora tjejer.
Allt var väl planerat, dvs vi anlände på shoppingcentrat precis när det var lillgrisens sovtid=hon sov sig igenom allt det "tråkiga".
Och oj vad det provades kläder!
Tilläggas bör väl att damerna haft samma garderob ett bra tag vilket resulterat i att det både är urväxt och trasigt, eller helt enkelt bara inte existerar längre. Så vi hade en diger lista!
Och vi fick tag på ALLT vi skulle ha! Och tjejerna provade så snällt även "tveksamma" saker, och för en gångs skull så fick dom styra alla inköp själva (förutom ett, Katten tog på sig en tröja som inte passade på något sätt, förutom på ett; det var katter på).
Räkan passar nästan i ALLT, eller ja, hon är så liten och tunn så mycket sitter konstigt för storlekarna är sådana. Men när hon väl hittar så passar det henne så galet bra. Hon hittade någon vit skir skolavslutningshistoria som hon blev totalt förälskad i (dvs helt onödigt, but what the hell, någon gång så...)
Och Katten fick sina hett efterlängtade "korta shorts" (slutar långt uppe på låret) och goa stora mysbrallor plus hundra saker till. Och man kan väl säga att barnbidraget är slut ja... ;)
fredag 10 juni 2011
Bra barntidning (4-10 år)
Rädda en bra och neutral barntidning från nedläggning!
Jag har givetvis själv tecknat mig för en prenumeration, och är lite småstolt över att jag har fått (hittills) 3 vänner o bekanta att teckna en egen.
Notera också kampanjkoden!
torsdag 9 juni 2011
Borde tänkt mig för
VARNING, klicka bara på länkarna om du tror att du kan hantera det (gäller särskilt den sista :))
Sedan klickade jag in mig på Laila Bagges blogg och såg bilden på Niclas fot efter den fått ett armeringsjärn igenom sig (sår är fascinerande!).
Kanske bantningslunch idag, för jag mår lite illa fortfarande...
Dagens tråkiga och roliga
Dagens tråkiga: Jag glömde min mobil hemma...
Dagens roliga: Dom har bytt färdriktning på rulltrappan i huset alldeles precis (nu går den ner istället för upp). En man höll på att gå upp för rulltrappan (han var väl i mitten) och när jag går förbi rulltrappan ovanifrån så går den igång. Vilket resulterar i att en MYCKET förvånad man åker baklänges ner igen. Mkt roligt!
onsdag 1 juni 2011
1 juni
Var glad min själ åt vad du har
nu har du 100 sommardar
och detta är den första!
När solens lopp sin ände tar
så har du 99 kvar
och någon blir den största...
Giv noga akt på var du står
i morgon är med ens igår
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är 100 sommardar per år
I morgon är den andra...
nu har du 100 sommardar
och detta är den första!
När solens lopp sin ände tar
så har du 99 kvar
och någon blir den största...
Giv noga akt på var du står
i morgon är med ens igår
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är 100 sommardar per år
I morgon är den andra...
Källa: Okänd
Nu ÄR sommaren här!
måndag 30 maj 2011
Kärlek
Helt plötsligt under förra veckan så började lillgrisen prata så otroligt mycket mer, hon snappar upp nya ord (som hon använder) varje dag. Helt fantastiskt!
Det svåra för oss är ju att urskilja dem, för tålamod är väl inte hennes (eller några ungar iofs) starka sida, hon blir vansinnig!
Men det gör å andra sidan att hon anstränger sig mer, häftigt!
Och hokus pokus så känns hon så otroligt stor! Ingen liten bebis längre.
Men som en annan bloggerska skrev, så är det nästan så att man blir kär i sitt barn. Kan bara fascinerat insupa hennes allt, vill inte missa något. Man får passa på så länge man får.
Och helt plötsligt så slog det ju mig att hon skulle ha blivit storasyster kommande månad. Visst hade det varit otroligt mysigt. Hon hade blivit en jättehärlig storasyster!
I lördags hade vi "tjejkväll" då mannen var ute med sitt jobb. Så jag och mina tre tjejer kollade på "Transformers", eller ja, jag och stortjejerna gjorde det, lillgrisen hade fullt sjå med att hålla ordning på alla snacksen (som vi nu hittar överallt). Men emellanåt satt dom alla tre i rad i soffan, mina finaste! Fan vad bra jag är på att göra fina barn! (med given hjälp så klart...)
fredag 27 maj 2011
Hopplösa män
Vad är det med komediserier och "hopplösa män", är det verkligen så himla roligt?
Everybody loves Raymond, According to Jim, The King of Queens, Skål, Pang i Bygget, och listan kan göras låååång.
Var är serierna med hopplösa kvinns? FINNS det ens? Jag kommer inte på någon. Och varför finns det inte i så fall, är det inte roligt?
torsdag 26 maj 2011
Lunch vid skrivbordet
Idag blev det lunch vid skrivbordet och läge för mig att uppdatera mig på vad som komma skall på http://www.apple.com/trailers
Och djeeeze vad mycket bra filmer! Varav några jag inte kommer att våga se...
Filmsommaren verkar bli bra, en ny X-Men film, Transformers, Pirates und so weiter.
onsdag 25 maj 2011
Svårt att hinna med
Flera gånger om dagen kommer jag på saker att blogga om, men just då finns inte tiden.
Och då väljer hjärnan att sortera bort den informationen...
Taskigt!
onsdag 11 maj 2011
Finland!
Exakt hur bra var Finlands bidrag igår?
I am impressed!
(Det var för övrigt den, Serbien och Rysslands som jag såg. Ryssland=Danny's tvillingbror?)
onsdag 4 maj 2011
Lönesamtal
Imorgon skall jag åka till Stockholm och ha mitt lönesamtal med chefen.
Det var länge sedan det var något spännande det där.
Misstänker att jag kommer var grymt tjurig efter...
Så tänk det, sitta på tåg i 3 timmar, lönesamtal och sedan skeppas hem igen på tåget.
Inte jättelockande...
Men men, jag ska iaf äta middag med bästa kollegan innan jag åker hem!
Tänk vad ett litet inlägg i en blogg kan göra
Var inne på Underbara Claras blogg och hon hade lagt ut en bild på en jättesöt klänning och sedan skrivit att hon önskade att många av hennes barns kläder fanns i hennes storlek.
Inget konstigt med det kan man tycka.
Bortsett ifrån det faktum att hennes barn är en liten pojke.
Då brakade det lös på hennes blogg.
Jag läste de flesta av de nästan 300 kommentarerna och jag säger bara "Oh My God!".
Mest skrämmande var en person som undertecknade med "förskoleläraren" som nära på häcklade Clara för att hon tvingat på sin lilla son (som bör vara runt 3 månader gammal) könsotypiska (heter det så?) kläder.
Jag häpnar!
Har läst kommentarer som gör mig så otroligt upprörd, att det bara finns så inskränkta människor.
Men samtidigt så finns det så många fantastiskt upplysta människor.
Så iom detta så känns det som att debatten kommer ännu ett steg fram. Jag själv känner mig mer och mer övertygad och blir mer påläst iom sådant här. Vilket är härligt!
Nya sandaler
Lillgrisens sandaler kom igår (kändes lite overkill iom att det snöade då...).
Ett par svindyra Kavat Vessla Lightbrown (ekologiska), som köptes med 50% rabatt på Ellos, SÅ nöjd!
För att inte tala om hur nöjd tjejen i fråga var, hon skulle ha på sig dom direkt och småsprang omkring för att prova dem ordentligt. Hon ger dem 5 grisar av 5 möjliga!
tisdag 3 maj 2011
Ordningen återställd!
Klockan 5.00 *pip* slog Lillgrisen upp sina vackra blå.
Då är det inte så himla mycket man kan göra än att släpa sig upp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)