Google+ Followers

måndag 30 december 2013

The hills are alive...

... with the sound of music.
Igår så gick Sound of Music (igen) på tv. Och jag lyckades få Räkan (och till viss del Katten) att se på denna med mig.
Åh vad jag älskar den! Kan nästan alla låtar och har sett den otaliga gånger på tv.
Såg den på teater när jag var liten, minns att jag blev livrädd när soldaterna marscherade in. Och jag var med en kompis och min syster på en sing-a-long uppsättning för ett gäng år sedan.
Allt detta berättade jag för Räkan, troligtvis var det därför hon fastnade. Men det är ju så fruktansvärt trallvänliga visor också. Katten och Lillgrisen tyckte däremot att de sjöng så himla konstigt.

Sedan blev det lite diskussioner när det protesterades emot att soldater kom för att hämta pappan "För om man inte vill så slipper man!". Men då fick vi rett upp lite av vår släkthistoria också, då min morfar, precis som von Trapp, blev hämtad i sitt hem.

Räkan ger filmen tummen upp!
Filmen är förresten 3,5 timmar lång...

#mansfritt2014

Gustav tänker satsa ordentligt inför 2014, så här ser hans plan ut:

* Jag läser inte böcker skrivna av enbart män.
* Jag ser inga filmer, tv-serier eller pjäser regisserade av enbart män.
Jag lyssnar inte på musik framförd av enbart män.* Jag visar inga statusuppdateringar från män i mitt Facebook-flöde.* Jag följer inga män på Twitter eller Instagram.


Bra så.
Diskussionen som följer (den vettiga alltså, de som kallar honom för en idiot eller liknande känns ju som man inte ens behöver bemöta) är att bara för att han är man och gör detta så hamnar han helt plötsligt "in the spotlight". Då han gör något som feminister har gjort i evigheter.

Men jag vet inte. Vi lever ju i ett mansdominerat samhälle, fakta.
För att vi ska få en förändring så krävs det att MÄNNEN ändrar sig.
Iom att han gör detta så skapas rubriker, män kommer garanterat ta åt sig mer, just för att Gustav är en man, fakta.

Jag tycker det är bra, en bra början. Kommer följa detta med stort intresse.

fredag 27 december 2013

Fotboll

Zlatans och Svenssons uttalanden är ju tyvärr inte oväntade.
Men de gör mig så fruktansvärt ledsen. Inte arg, vilket hade varit bättre, utan ledsen.
Dessa män, med söner. Dessa stjärnor och förebilder.
Hade det tyckt och uttryckt samma om de hade haft döttrar?
Om de, som jag, hade haft en dotter som sedan 7 års ålder har velat bli fotbollsproffs?
Hade de skjutit ner hennes drömmar så totalt? Trampat på och rivit sönder?

Från början är vi små barn, små pojkar och flickor som springer efter en boll, som ser upp till dessa fotbollstjärnor. Samma.
Men sedan så börjar dem i fotbollsklubbar och då skiljer det sig med en gång. För att pojkarna är bättre?
Inte en chans!
För att det satsas mer på dem, de får de bästa och mesta träningstiderna, de får inbjudningar till att börja att spela fotboll.

Så jävla ledsen och besviken är jag.
Samtidigt så stolt över Pia Sundhages uttalanden, så lugn och balanserad, vettig.
Tänker på Caroline Segers instagraminlägg.

Ja fy fan, men förhoppningsvis så händer det något i och med detta. Att bollen börjar rulla, så att säga.
Nästa EM/VM så kanske man kan köpa sig en fotbollströja där det står "Seger" eller "Marta" på. Äntligen.

Och tills dess, Herr Ibrahimovic, så tycker jag du kan stoppa upp din jävla cykel i röven.

onsdag 11 december 2013

En svår sak med tvillingar

Har fått frågan många gånger om det inte är jobbigt att ha/få tvillingar, och jag har alltid sagt att det är det mest fantastiska!
För det är det!

Men när två tjejer kommer hem från skolan, efter att ha fått sina första betyg i engelska, och den ena kvittrar och har fått ett B och den andra gråter och har fått ett F (=underkänd).
Då är det inte så jävla lätt längre...

lördag 7 december 2013

Dödsfall

Idag har vi haft en dödsfall i familjen. Den lilla råttan Popcorn lämnade oss. Och sorgen har varit stor, för att inte säga enorm.

Dessa små husdjur som tar så stor plats i våra hjärtan!
Katten var helt förstörd, hon grät och kramade den lilla råttkroppen så att den var helt fuktig av tårar.

Räkan grät I tysthet och ville inte hålla honom.

Och Lillgrisen hon ömsom grät och ömsom försökte trösta Katten.
Men hade väldigt svårt att förstå det där med döden. Framför allt VARFÖR, och det är ju inte den lättaste av frågor.
Döden är svår att förstå när man är 4 år. Ja annars också.

måndag 2 december 2013

Spelkväll

Idag ska vi ha spelkväll här på jobbet.
Vi är fyra personer som ska spela sällskapsspel. Ska bli riktigt roligt!
Har aldrig hört talas om något av spelen, men har förstått att det är lite åt Nya Finans (min stora favorit) och monopol, vi får se om jag har rätt där.

Mitt favoritspel som liten var (utöver Nya Finans) Nya bondespelet samt Champion där man ställde ut hundar. Vilket var ditt favoritspel?