onsdag 11 juli 2012

Tvära kast

På kvällen, den där underbara semesterdagen, så fick min pappa en hjärtinfarkt.
Och två dagar senare så fick han ett (kort) hjärtstillestånd.
MEN, nu är han hemma igen, mörbultad och trött (och med massor av blåmärken).
Och han mår faktiskt förvånansvärt bra!
Han har alltid haft en bra vikt, ätit bra och inte rökt, men livet är ju lite orättvist.
Eller ja, han lever ju faktiskt. Det är huvudsaken!
Vilken jävla tur! För den gubben vill jag inte bli av med på många många år än!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar