När jag träffade M så hade han en stor hund, så jag är alltså bonusmatte.
Han är en härlig sak den där hunden. Och på fredagar så vet han att han får vara själv i några timmar.
Så hela morgonen så har han gått och haft sin nos i knävecket på mig, hela tiden.Men nu har han precis slappnat av, för han har förstått att det inte blir som vanligt idag. Så nu ligger han och sover.
Det bästa med att ha en hund (en stor hund) är att man aldrig behöver vara rädd när man är ute och går på kvällen. Och är man lite harig, som jag är, så betyder det så oerhört mycket! Det finns inte en väg jag inte vågar gå när han är med, inget ställe som är för mörkt. Det är värt mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar