måndag 16 januari 2012

Så här ligger landet alltså

Jag fick diagnosen underproduktion av sköldkörtelhormon och började äta b la levaxin.
Men inte fasen blev jag piggare av det, inte alls!
Och veckorna gick, men nej.
Då inser jag plötsligt... skulle jag inte haft min mens för typ en så där 2-3 veckor sedan?
Konstigt... Vad kan det bero på?
Men jag vet ju att det första man måste göra är ju att göra ett graviditetstest, vilket både jag och M skrattade gott åt.
Skrattar bäst som skrattar sist...

För nog visade det där testet positivt.
Vi som nu bestämt att vi INTE skulle ha några fler barn.
Men där stod det klart och tydligt "GRAVID".

Det var verkligen inte vad vi hade räknat med!
Och det kändes verkligen jättejobbigt. Jobbigt för att jag inte mår bra, och har inte mått bra på över 1 år. Jobbigt för att jag haft många missfall. Jobbigt för att vi (jag) har redan tre barn.

Men i början av januari så fick vi se den lille, och det är EN *stor lättnadssuck*. En sprattlig liten sak, med ett fint liten litet hjärta som slog.

Och i morse så hade jag helt plötsligt fått en liten mage.
Och nästa vecka ska jag göra ett NUPP/KUB (eller är det samma sak?), och då kör vi till 100%. För ja, jag är fortfarande orolig att min kropp har spelat mig ett spratt sedan det sista ultraljudet.

Så idag så är jag i vecka 13. Ytterst oplanerat, men nu (äntligen) välkommet, jag skall alltså bli 4-barnsmamma!
Om någon sagt det till mig för 10 år sedan, då hade jag skrattat gott kan jag säga!

3 kommentarer:

  1. Tack så mycket! :)

    Men vilken underbar historia att läsa! :) Grattis! :)
    kram!

    SvaraRadera
  2. NÄMEN!!! Ett gigantiskt grattis till dig kära du. Vilken överraskning! Förstår din tvekan först, men vad skönt att ni kommit till ro i tankarna. 4-barns morsa! Vilken grej.
    Med underproduktion och allt dessutom. Det är en liten person som ville komma fram helt enkelt. :)
    KRAM till dig!
    Katarina

    SvaraRadera