5:20 slog Lillgrisen upp sina stora blå och kom klampandes över till oss.
Och redan där vet man, hon vaknade såpass sent att hon inte kommer att somna om.
Hon kryper upp mellan oss och gottar in sig, vrider sig, vänder sig, är törstig, dricker och sedan kommer det "OPP!"
*suck* Försöker tysta henne men hon blir mer och mer högljudd. Så jag säger "Jaja, vi ska gå upp".
"JIPPIE! OPP!" hojtar hon och fnissar. Då är det rätt svårt att vara sur faktiskt.
Men oj vad vi längtar efter att vi ska komma ur den där ovanan att vakna någonstans mellan 4:30-05:30 och vilja gå "OPP!". Max 2 år till kanske? (Hjälp!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar